Stig Blomberg
målningar
Götene Konstförening
18/1-7/2



FÄRGERNA SKA FUNGERA SOM KLANGER I MUSIK
 
Stig Blomberg målar abstrakta landskap

 
 

Stig Blomberg (f 1937)  har jobbat med sin konst hela livet. Men under många år var det parallellt med arbetet som reklamare. Han är född i Göteborg, men bor och arbetar numera i Kungsbacka. De senaste snart tio åren har han helt och ostört gått in för konsten. Han är nu aktuell med en utställning hos Götene Konstförening.

Jag gick på Slöjdis kvällsskola på femtiotalet. Efter några år gick jag vidare med Houvedskous målarskola också den här i Göteborg. Och sedan blev det en ny sejour på Slöjdis. Den här gången på dagkurserna. Jag gick på linjen för reklam och grafisk formgivning. Lärarna var konstnärer och jag har haft stor glädje av det jag lärde mig både i mitt arbete som reklamformgivare och konstnär.



Vad ser du för skillnad på dina båda yrken?
- Som reklamare jobbar man med problemlösning i grupp. Som målare är man ensam. Det kräver mera kreativitet att vara reklamman.
-  På den här utställningen visar jag ett tjugofemtal målningar. De äldsta är från 2007. Jag målar företrädesvis i akryl. Den snabbtorkande färgen passar mig bra för jag målar över och ändrar mig mycket.



-
Jag är en abstrakt landskapsmålare. Jag utgår från ett landskap och försöker förenkla och ta fram ett uttryck som stämmer med mig. Man ska inte behöva ha någon bruksanvisning till min konst. Färgen och formen ska ha kraften att gripa. Jag skulle kunna måla naturalistiskt. Men vad skulle det vara för mening när kameran sköter det så bra.
- Jag ser landskapet som färger och former. Ljuset bryr jag mig inte om. Mina bilder är relativt plana. Då fungerar formerna bättre. Och det är för min konstnärliga tillfredsställelse de ska fungera.         



Hur ser du på begreppet stil?
-   Man kan förstås hitta gemensamma drag i mina målningar. Men det blir lätt tråkigt att ha en stil, både för konstnären och betraktaren. Finns det nått värre än en uniform utställning? Då vill jag hellre vara spretig!
- Mina målningar ska vara vackra. Färgerna ska fungera som klangerna i musik. Jag är intresserad och inspirerad av jazzmusik av den typ som Lars Gullin och John Coltrane spelade. Jag jobbar på ett liknande sätt som jazzmusiker. Min process liknar när jazzmusiker först spelar temat eller melodin. Sedan kommer improvisationen. I den processen förändras motivet. Man kontrollerar inte skeendet själv. Det ena ger det andra på ett sätt jag inte kan kontrollera. Ändå är mina måleriska improvisationer förhållandevis kontrollerade. Mera som Lars Gullin än som Ornette Coleman.



- Jag blir också stimulerad av annan konst. Skulle jag nämna några namn blir det Olle Skagerfors, Erland Brand och Per Kirkeby. Däremot har jag svårt för konst av den typ Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström gör, så på modet den är.

 Vad händer härnäst?
-
  Jag är medlem i Fjäregruppen. Den har fått sitt namn av det gamla namnet på vårt härad.Vi ska ha en utställning tillsammans på Kungsbacka Konsthall.
-   I mitt måleri ska jag också vidare. Jag ska jobba på med målningar i en dovare färgskala jag börjat på de senaste åren

BO BORG

 
 

090120
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst