Åsa Jungnelius
Ultima Thule och Make it all up!
Skövde Konstmuseum
15 januari - 15 mars
 
MINA VERK ÄR GJORDA FÖR ATT DISKUTERA
Åsa Jungnelius skapar identitet med estetik


Den 15 januari blev en minnevärd dag i 33 åriga konstnären Åsa
Jungnelius liv. Dels hade hon vernissage på sin utställning Ultima
Thule och Make it all up! på Skövde Konstmuseum. Och samma dag nominerades hon till Dagens Nyheters stora kulturpris.


- Jag har alltid hållit på med att använda prylar och jobba tredimensionellt. Jag jobbade ett tag som hantverkare med att blåsa glas. Det är kul att göra. Det kändes rätt. Och man måste hitta nåt material man trivs med, säger hon.
- Först när man har kunskap om ett material får man därigenom tillgång till konstnärligt språk. För det man kan uttrycka är det enda intressanta. Jag väljer själv min estetik.



Hon gick Konstfacks linje för keramik och glas 1998-2003.
- Efter det jobbade jag i egen ateljé i Stockholm. För ett och ett halvt år sedan började jag jobba på Kosta Boda. Jag jobbar som formgivare på halvtid och som självständig konstnär på den andra halvan. Mina bruksföremål relaterar till en brukartradition, men mitt
berättande står i fokus.
- Jag tycker inte om ordet glaskonstnär för det förvirrar mer än det förklarar i mitt fall. Det är fantastiskt att ha tillgång till ett stort glasbruks kompetens och material och teknikkunnande. Jag kan koncentrera mig på att vara den kreativa hjärnan, den konstnärliga kärnan.



Berätta om sin syn på ditt konstnärskap?

- Mina verk är gjorda för att diskutera. Jag är inte ute efter att behaga. Det handlar om hur man konstruerar sin egen identitet genom att använda estetiken som ett eget språk. Det finns ju underliggande toner i alla begrepp.
- Min skulptur Snippan är ett kvinnligt kön utan alla kulturella laddningar. Ett neutralt kvinnligt kön. En tredimensionell spegel som speglar världen. Vi måste luckra upp resonemangen. Snippan är normen i mitt konstnärskap.

Politik?
- Det är klart det handlar om politik genom att det synliggör en osynlig, men högst påtaglig maktstruktur. Alla saker bär på politik. Man kan göra det uttalat eller outtalat. Jag vill med mina verk förändra synsättet på föremålen.
- Jag är trött på vissa betydelser. Jag gjorde en stilettklacksko i storlek 36 år 2004. I den kan man bara sitta  eller ligga. Mina verk är ett sätt att ta för sig i det offentliga rummet. Det handlar om synen på hur man värderar ett föremål. En högklackad sko är en maktsymbol.



Det är många skulpturer ur sminkets värld?

- Sminket är ett redskap för att måla fram vem man är. Ytan är inte ytlig. De stora skulpturerna är ett sätt att ge föremålen en ny laddning och betydelse. De små nagellacksflaskorna och och läppstiften görs industriellt på KostaBoda och handmålas.

Ett verk heter Ultima Thule?
- Det är mitt sätt att tolka ett romantiserat sätt att se på det estetiska. Min ingång är att det estetiska språket och begreppen inte har varit fria. Men mitt verk här har ingen direkt programförklaring utan är ett tillstånd och en stämning man kan fantisera kring. Fria associationer om någonting man inte vet nåt om.

Feminism?
- Jag tycker alla borde vara feminister. Hela den västerländska kulturen är formad av män för män. Men så ska det inte vara för evigt….

Favoritkonstnärer?
- Annika von Hauswolff. Det finns inga manliga konstnärer som håller måttet.

Stil?
- Jag sätter inte etiketter på mig själv. Men jag är absolut inte stillös.

BO BORG

 

090123
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst