Marie Holmgren
tuftade bilder
Galleri Oijens
31/1 – 15/2


RYTM, SPÄNST OCH SINNLIGHET

Marie Holmgren tar nya steg med textil



Marie Holmgren är en genuin målare med stark förankring i Göteborg och Västsverige. Ständigt engagerad i konstlivet inom olika konstnärsorganisationer, inom konstutbildningen, med konsultarbete för kommuner och landsting och på senare år med uppdrag för Statens konstråd har hon ändå alltid lyckats  frigöra zoner för eget arbete och kunnat vidareutvecklas medvetet i sin egen takt.

 
I februari är hon aktuell med nya annorlunda verk på Galleri Oijens,
där hon för första gången kommer att visa textilinspirerade bilder,
som skapats i tuftad ull i en mångfacetterad skimrande färgskala med
tredimensionella effekter som resultat.
Redan som tonåring och vid första försöket kom hon in 1971 på Valands
konstskola.  Det var under studentrevoltens mest turbulenta år och
oron nådde också konstutbildningens institutioner  över hela landet.



Alla vedertagna begrepp ställdes plötsligt på ända  och långvariga
diskussioner fyllde vardagen. Marie Holmgren kämpade för att
koncentrera sig på måleriet och undervisningen.
- Jag hade längtat så länge efter att måla, så ingenting kunde hålla mig
borta från färgen och  hantverket. Eftersom jag kommer från en
politiskt intresserad familj och alltid hade haft diskussioner om
samhället hemma var de nya tankarna på skolan inga revolutionerande
nyheter för mig, säger hon.
Politiken och samhället hade hon alltid levt med.
- Det var mer intressant att få ägna sig åt måleriets hemligheter. Lärare
som Peter Dahl och Alvar Jansson betydde mycket med sin konstnärliga
integritet och sina varsamma attityder mot eleverna. De lät mig arbeta
ifred med otidsenliga stilleben.
Efter studietiden ägnade hon sig åt  olika projekt och fick
stipendier som skapade arbetsro och fokusering av det egna uttrycket.
Hon arbetar idag främst i olja och akryl och med åren har intresset
för naturens innehåll och hemlighetsfulla krafter ökat. Vida
horisonter och öppna slättlandskap har lockat med sitt ljus och
speciella stämning, men formerna har med tiden reducerats och
abstraherats i syfte att ringa in väsentligheter och frigöra en
rytmisk renhet.
- Jag kanske dras till öppna landskap, där ljuset mejslar fram olika
formationer, men samtidigt vill jag vara fördomsfri och nyfiken inför
alla förändringar för att kunna utvecklas.



Det lugna livet på landet måste ibland bytas mot andra upplevelser, så att hon kan ladda batterierna.
- Jag behöver också känna storstadens hektiska puls och uppleva
den spänning, som uppstår när många kreativa människor samlas. Då kan
nya idéer formuleras som påverkar och styr  framtiden.
Marie Holmgren bor vid Klippans kulturreservat, nära älven som alltid
befinner sig i rörelse, men har ateljé tillsammans med maken och
konstnären Kjell-Åke Gerinder  på Konstepidemin och på lantstället
uppe i Vedum, Västergötland. Hon betonar vikten av nya utblickar,
resande och att verka i olika miljöer för att kunna se bättre och
utvecklas.
- Tack vare ett stipendium kunde jag komma över en avstyckad bondgård
uppe i  Västergötland. Här bor vi mitt i en levande jordbruksbygd och
inga turister letar sig hit. Det är tyst och naturen kommer så nära
och ingår i hela livsrytmen på ett påtagligt sätt, säger hon.
- Växandet och det öppna landskapet ändrar sig ideligen och leder till att sinnena
utvecklas och förstärks. Det har också påverkat mina bilder, som har
blivit mer abstrakta och rytmiska. Alla oväsentligheter har skalats
bort. Det är verkligen en perfekt arbetsplats!
Olika omvälvande händelser i livet har därefter fört in henne på nya
vägar. En olycka med långvarig rehabilitering gav henne nya insikter
och skärpte lusten att kunna leva och arbeta i en helt annan
omgivning, i en världsmetropol med en annan livspuls. Av en
tillfällighet och tack vare ett nytt stipendium föll valet på Berlin,
som i samband  med murens fall och stor efterföljande arbetslöshet
hade fullt av lediga billiga lägenheter centralt! Här hamnade hon
plötsligt i en oerhört spännande och vital miljö, som samlade konst-
och kulturpersonligheter från hela världen.
Den levande speciella miljön och hela konstlivet med sin förhöjda puls
 nästan tvingar fram en lust och ett engagemang, som kanske leder fram
till egen utveckling. I Berlin finns så mycket att se inom konstens
värld och alla viktiga utställningslokaler är öppna till sent på
kvällen, så efter en hård arbetsdag blir det gallerirundor.
Ända sedan studietiden har hon haft många bollar i luften och arbetat
parallellt med olika uppdrag, som alla på sitt sätt har gett kunskaper
och kontakter. Under lärartiden på HDK lockades hon av textilens
sinnliga uttryck, men hon har inte hunnit tillämpa dessa erfarenheter
för eget bruk förrän på senare tid, då hon med hjälp av tuftning har
börjat översätta sitt måleri till helt nya  textila uttryck i färg och
form.



- Olika upptäckter som jag gjort under mitt yrkesliv och lockat mig som
konstnär har jag inte kunnat realisera på grund av ständig tidsbrist.
Idag har jag med bidrag  av textiltekniken hittat fram till en ny
mjukhet och en annan volym i uttrycket. Måleri och textil har dessutom
ömsesidigt påverkat varandra och hjälpt mig att komma vidare i mitt
förhållande till naturen, säger hon.
Marie Holmgren avslutar i år sitt arbete som projektledare för Statens
konstråd. Det ständiga resandet och bevakningen av ett stort
geografiskt område har visserligen varit slitsamt men gett värdefulla
insikter och kunskaper  om samtida svensk konst.  Hon är nöjd över att
den står sig väl i konkurrensen med övriga Europa.

GUN HELLERVIK

 

090202
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst