Galleri Skarliden, Vara
Judit Martin
fotografi
24/1–8/2

 
SPRÖDA BILDER AV DÖENDE BLOMMORS SKÖNHET
Judit Martin vill komma nära sina motiv


På Galleri Skarliden i Vara visas en utställning av fotografier av blommor av Judit Martin ( f 1939). Men det är inte bilderna av prunkande blomning vi får se, utan spröda bilder av de döende blommornas speciella skönhet.

- Jag har ställt ut i olika samlingsutställningar tidigare. Men det här är min första separatutställning, säger hon.
- Jag  är född och uppvuxen i USA där jag utbildade mig  till lärare. Jag kom till Europa 1964 och skulle resa runt två år i en VW-buss. Men jag  reste aldrig hem. Jag  bodde i flera länder i Europa innan jag kom till Sverige 1969. Jag är bosatt i Zinkgruvan och har arbetat som lärare och senare som väderobservatör.
- Mitt stora intresse är att skriva, men jag vill inte kalla mig författare. Jag har fått två noveller publicerade i Skottland och  har skrivit en bok om vardagslivet i Zinkgruvan i början av 1900-talet och en bok som SMHI har givit ut om människor som arbetat som väderobservatörer.
Hon har två opublicerade romanmanus som ligger och väntar  i skrivbordslådan.


Judit Martin

Under senare år har fotograferingen tagit allt mer tid från skrivandet.
- I början kombinerade jag foto och skrivande t ex i boken om väderobservatörerna, som också innehöll svartvita porträttfoton. Och som väderarbetare fotograferade jag moln, också det bl a till boken.
2005 köpte köpte hon sin första digitalkamera.
- Jag blev fascinerad av zoom och macroobjektivens möjligheter. Det fick mig att vända blicken  från molnen ner mot blommorna på marken. Jag vill komma riktigt nära mina motiv.
Hon vill göra mina bilder helt med hjälp av kameran.
- Jag avskyr Photshoppade bilder. Jag vill ta de bilder jag ser. Manipulerar man för mycket blir det inte fotografi, utan Photoshop. Och det är fotografi jag är intresserad av.



- Jag skulle nog ha varit född på 1800- talet. Jag ser Photoshoppade bilder som fusk, säger hon.
- Den här utställningen handlar om ett annat sätt att se på blommor. De flesta blomfotografer vill åt prakten när blommorna blommar. Jag vänder min kamera mot skönheten hos den döende blomman. Jag vill visa att det finns ett annat sätt att se.

Stil?
- Det kan man nog ha, men jag kan inte säga att jag har eller vill ha det. Och jag söker inte det symboliska. Jag är ute efter det vackra. Och växter är vackra i alla stadier. Många fotografer är intresserade av ljuset, men för mig handlar det mest om färg, form och skönhet. Jag är inte ute efter något konstnärligt. Jag vill bevara ett synminne.

Hibiscus

Hon vill fotografera växterna helt stilla.
- Då är det mycket svårt i naturen. Minsta vindpust sätter fart på de torra blommor jag är intresserad av. Det blir en helt annan stämning än den som intresserar mig när det rör sig. Men det är väl egentligen varken dokumentärt, konst eller något
filosofiskt. Vackra bilder helt enkelt.
- Förlåt att jag inte inte var mer filosofisk, det är jag i andra sammanhang, men mina foton är just straight forward. Ja, de är känslomässiga för mig helt enkelt, ingenting annat.


BO BORG

 

090204
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst