Marie Gauthier
Akvareller
Mariestads konstförening, Vadsbo Museum
14/2-1/3

 

JAG VILL BORTOM DET FÖRESTÄLLANDE
 Marie Gauthier målar intryck av naturminnen


Marie Gauthiers akvareller kan ses som något mittemellan
föreställande och icke-föreställande, ibland som rena färgkompositioner.


Hon har lärt sig grunderna på akvarellkurser på Gelesborgsskolan. Sedan har hon arbetat vidare.
- Det är i det egna arbetet man lär sig. Och det tar många år att övervinna de många svårigheterna i akvarellmåleriet, säger hon.
Det är lätt ibland, då går det nästan av sig självt. Andra gånger är det svårare.
- Jag arbetar uteslutande med akvarell på papper. Jag gillar att arbeta stora format. Det ger en större frihet. Det ger ett bättre flöde om man inte är så detaljfixerad.



Helheten är alltid intressantare än detaljerna.
- Detaljerna vet man hur de ser ut. Jag vill bortom det föreställande. Ibland förfaller jag till att göra ett hus, men det är bara för att målningen absolut kräver det.
Hon har målat på Färöarna och där blir ett hus i det storslagna landskapet en symbol för ensamhet och utsatthet.
Hon börjar med att fukta papperet.
- Men det måste vara torrt på ytan, annars blir det läskpapper. Jag målar mitt intryck av ett naturminne. Det ärt bättre att jobba inne.



Vind och vatten utomhus är besvärliga för akvarellmålare.
- Luft och ljus är mitt huvudintresse som målare och då är akvarellen rätt teknik för färgen är genomskinlig.
Hon har mycket vatten i motiven.
- Vatten är intressant. Det finns så många olika sorters vatten som får färgen att uppföra sig olika. När en akvarell blir bra känner jag stor glädje. Hit har jag kommit nu.
Gamla bilder blir ibland utgångspunkten för nya, när det stått till sig.

Vad handlar dina bilder om?
- Jag målar landskap från Sverige, Norge och Färöarna. Bilderna handlar
om mina intryck av landskapet. Den känsla man får när man befinner sig
i det stora, säger Marie Gauthier.



Det är en känsla av både evighet och litenhet.
- Det är mycket dimma i mina bilder. Det är spännande, harmoniskt och lugnande. Det handlar förstås främst om naturintrycken, t ex ödsligheten i ett stort landskap. Men jag vill gå vidare genom att göra mig fri från motivet och dess detaljer och hitta något annat man känner igen sig i.
Men man ska känna igen sig på ett speciellt sätt. "Vad" och "var" har den minsta betydelsen. "hur" är det viktiga. Om betraktaren relaterar till något i bilden eller "känner igen sig" eller gör egna tolkningar med hjälp av sin erfarenhet så är detta tecken på god föreställningsförmåga eller fantasi. Detta gläder mig i så fall, jag har då nått fram med mitt budskap.
Hon har svårt svårt för att i ord beskriva sin stil.
- Färgvalet är nog typiskt för mig. Olika svarta färger. Det är inte så vanligt bland akvarellister. Jag blandar också med ockra och terra.



Vad gillar du själv för annan konst?

- Jag gillar nog mest akvarellmåleri. Hasse Karlsson är fin och fri.

Vad jobbar du med nu?
- Lars Lerin, Hasse Karlsson, jag och några fler ska visa akvareller utanför Fredrikshamn i Danmark. Och så är det höstsalong på Värmlands museum. Så nu måste kag se till att jag får arbeta i lugn och ro.

BO BORG




 




090216
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst