Jim Dine

Boy in the World
(a memoir)

Gustaf Tenggren
Borås Konstmuseum

28/5- 20/9



PINNOCCHIO OCH HANS SKAPARE I BORÅS 
Jim Dine dubbelt aktuell vid sidan av Gustaf Tenggren

 

Det är mycket Pinocchio i Borås i sommar. Tre utställningar är aktuella, två av dem om och med Jim Dine. Den tredje är en utställning över Gustaf Tenggren, Walt Disneys art director från Magra socken norr om knallestan som var med och skapade de första filmerna om sagofiguren.

Pinocchio finns i och för sig med i Borås hela tiden sedan 2008 då avtäckningen av Pinocchioskulpturen Walking to Borås avtäcktes. Även den har Jim Dine som upphovsman.
Pinocchio är ju som alla vet berättelsen av den toskanske 1800-talsförfattaren Carlo Collodi om trädockan som minst sagt får ett eget liv i händerna på dockmakaren Gepetto. Trädockan har dock en förmåga att ställa till det för sig genom att vägra lyssna till goda råd och dessutom ljuga ohämmat. Lögnerna slog dock genast tillbaka genom att näsan växte i längd.
Sagan om Pinocchio har sedan den publicerades i Italien under senare delen av 1800-talet tagits upp av Walt Disney och blivit barnfilm. I det arbetet hade Gustaf Tenggren en stor del då han gjorde bakgrunder i filmen och skapade miljön i Gepettos verkstad med alla övriga leksaker i dockmakarens verkstad.



Gustaf Tenggren föddes 1896 och hans begåvning för teckning uppmärksammades i de tidigaste skolåren. Han utbildade sig på Valands konstskola i tre år, och kom sedan att samarbeta med John Bauers yngre bror Ernst Bauer. Därigenom kom han att illustrera ett flertal årgångar av Bland tomtar och troll.
Efter giftermål 1918 flyttade Gustaf med hustru Anna till Cleveland, Ohio, USA, där han fortsatte sitt värv som illustratör av affischer, modeteckningar och tidningsillustrationer. Han gifte senare om sig och flyttade till New York där karriären tog än högre fart, med bland annat porträtt på celebriteter och teckningar för böcker. Ateljén hade adress på Femte Avenyn.
Till Kalifornien och jobbet som art director hos Walt Disney flyttade Gustaf med familj 1936. Första filmen blev Snövit och de sju dvärgarna. Under de första tre åren medverkade Magrasonen i ytterligare sju filmer, varav fyra belönades med den amerikanska filmakademins statyett. Bland annat filmen om Pinocchio, där Tenggren utformade den totala miljön, både exteriört och interiört.
Gustaf Tenggren återvände aldrig till Sverige, och avled 1970. Borås Museum visar nu ett 50-tal bilder ur hans produktion, från samlingar av Lars Emanuelsson respektive Bengt Jareteg.



Som 6-åring såg Jim Dine filmen om Pinocchio på bio i sin hemstad Cincinnati i delstaten Ohio. Berättelsen gav ett bestående intryck på Jim Dine, som är född 1935.
Utställningarna med hans verk sker både på Borås Museum och Abecita Korsettfabrik Konstmuseum. På Borås Museum visas, förutom några fotografier och en rad grafiska blad, Pinocchioskulpturer i olika utföranden. Walking to Borås är en av dem, dock i betydligt mindre skala än den nio meter höga bronsskulpturen som restes för ett år sedan.
– Idén med utställningen är att fördjupa kunskapen om Jim Dine, förklarar Hasse Persson, chef för Borås Museum. I rent pedagogiskt syfte visar vi hela Pinocchioprojektet.
Placeringen av en Pinocchiostaty i stan skapade visst rabalder i Sjuhäradsbygden, 400 insändare till Borås Tidning vittnar om hur stort engagemanget var. Men utställningen Boy in the world handlar inte på något sätt om en särskild utställning för att bemöta kritiken, enligt museichefen.



– Det tar sådan lång tid att planera en sådan utställning och att låna in verk. Från början var det egentligen meningen att det skulle ske parallellt. Men när skulpturen avtäcktes var museet stängt för ombyggnad. Nu har det sjunkit in bland folk, kanske är det bra att det gått ett år, säger Hasse Persson som känner sig jättenöjd.
Han betonar att det bara är till det yttre som Pinocchio liknar Disneys tecknade figur, det är vad Jim Dine fyllt honom med på insidan som är det viktiga.
Skulpturerna är alla gjorda i trä, och visar Pinocchio i olika sinnestämningar.
– Så där kan jag känna mig ibland, som en cheerleader, kommenterar Hasse Persson en skulptur som står med armarna sträckta rakt upp.
Ett par skulpturer utförda i mörk valnöt saknar ögon. Jim Dines förklaring är att det han gjorde först inte blev som han tänkte sig.
– Träet går sin egen väg, konstaterar han.
Skulpturerna verkar följa tre olika teman; antingen visar de en stark livsglädje eller en Pinocchio i kvalet mellan två svåra val.
– Han är en pojke av världen, förklarar Jim Dine den resning och stolthet över att vara människa man också kan uppleva från skulpturerna.
Att Pinocchio också visar upp en del ambivalens i kroppsspråket är heller inget Jim Dine ser som något utöver det vanliga.
– Han var tveksam redan till att födas.




Till utställningen Boy in the world hör också fotografier på bland annat den promotiondocka från Disney som Jim Dine hittade i en lumpbod 1964 och som utgjort prototypen för skulpturerna i projektet. Dessutom visas en målning, en diptyk, som var den första som Jim Dine gjorde. Dock var det på beställning, men mottagaren var inte nöjd utan tvingade Dine att ta tillbaka verket. Det betyder inte att diptyken saknar betydelse för honom.
– Det är jag och Pinocchio som vandrar genom världen, säger skulptören som numera mer identifierar sig med Gepetto än trädockan Pinocchio.
På Abecita visas fotografier tagna av Jim Dine. Oftast har han använt 120- film. Ett flertal bilder har han låtit göra förstoringar som han hängt upp på en vägg och sedan fotograferat av med sig själv placerad framför. Fotoutställningen visar porträtt, och Jim Dine har lämnat en gåtfull förklaring till bilderna på väggen vid ingången till galleriet.
Vad är ett porträtt? Oftast ett foto som väl utfört i neutral miljö och bra ljussättning också ger en glimt av personligheten. Det är studioversionen av porträtt. Porträtt kan också vara bilder av en person vid ett tillfälle när personen inte är medveten om kamerans närvaro, och många torde vara av uppfattningen att man bäst fångar personligheten då när objektet ”är sig själv”.
Det är någonstans där man börjar närma sig Jim Dines flyktiga porträtt, för det är inte bara porträtt av människor i hans omgivning, det är också porträtt av honom själv. På det sätt som Jim Dine minns porträtt av andra skapar det också ett porträtt av honom.



– Bilderna är minnen av mina vänner, människor som gått bort. De är minnen från samma ögonblick som jag förlorade dem, förklarar Jim Dine. Jag har också velat registrera mig själv och mitt arbete med Pinocchio.
Ett foto visar Jim Dine skugglikt återgiven, med bara ett seende öga mot betraktaren. Hasse Persson gör tolkningen att det handlar om Dines tidiga liv, ett hårt liv.
– Dine själv säger att han varit en lögnare från första stund och det var på det sättet tanken på Pinocchioprojektet föddes, förklarar Hasse Persson.




Hasse Persson, museichef

Konstnären själv är fåordig och undanglidande i sina svar när ämnet kommer upp. Med tanke på att Pinocchios näsa växer när han ljuger och skulpturerna visar längre näsor än normalt – är lögnen på något sätt vardagstillstånd i att vara människa?
– Det där är mest en gimmick, ett uttryck som gör att vi ska känna igen honom som Pinocchio, säger Jim Dine till Zenit.



Drawing är ett fotografi som starkt skiljer sig från övriga bilder i samlingen. Drawing, teckning, låter inte fullt så dramatiskt som det kan verka. På ett porträtt av Jim Dine själv har han dragit många och kraftfulla streck, som för att stryka över minnet av honom själv. Då ”strecken” verkar vara gjorda med ett vasst verktyg på plexiglas blir intrycket av bilden att det finns ett självdestruktivt drag hos Jim Dine.

KENNETH ERIKSSON

 

 



090529
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst