Gösta Pettersson
Målningar och grafik
Kollängens Tingshus, Götene
24/6-2/8

 

SVAMPAR SOM SÄTTER SPÅR
Gösta Pettersson målar spontanistisk surrealism
 

I den vackra gamla kulturbyggnaden Kollängens tingshus kan man se en stor utställning i två rum av Gösta Pettersson, en rutinerad och välmeriterad konstnär bosatt och verksam i Lidköping. På sin ålders höst ( han fyller 86 i år) visar han att kreativiteten inte har något bäst före datum.

- Jag har varit konstnär sedan jag började på Valand 1945. Egentligen gick jag först till Nils Wedel på Slöjdföreningen. Men han tittade på mina arbeten och tyckte jag passade bättre på Valand hos Nils Nilsson. Så så fick det bli och det är jag mycket glad för. Jag gick där 1945- 47. Nils Nilsson har betytt mycket för mig. Han var en sträng lärare och det var bra.



Han fortsatte sin konstnärsutbildning på Konstakakdemin i Stockholm 1947-52.
- Jag lärde känna X-et och de flesta i Halmstadsgruppen. Jag bodde ett år hos Stellan Mörner i Saltsjöbaden under akademitiden.
- Jag påverkades mycket av konstnären Erling Erlingsson som var kompis med Ragnar Sandberg och Åke Göransson och umgicks med mina föräldrar. En annan konstnär som betydde mycket för mig var Gunnar Hjortén som var från Lidköping och hade Galleri God Konst i Göteborg.
Efter den långa utbildningen började han sitt konstnärliga sökande på egen hand.
- Jag har alltid varit sökande. Aldrig varit främmande för nya saker.. Och inom konsten har jag prövat det mesta utom skulptur.
- Jag var kolorist från början, men kämpade som ett djur för att bli en bra tecknare.



Han arbetade som assistent åt både X-et och Stellan Mörner när de hade scenografijobb. Under åttiotalet jobbade han under en tioårsperiod  med en bildidé som byggde på bokstaven.
Det var K som i kärlek, K som i kyrka.  En av bilderna på den här utställningen är inspirerad av ordet K som i Knästående.
- Jag är lagd åt det dekorativa hållet. Jag vill att mina bilder ska förhöja det rum de befinner sig i. Jag lärde mig mycket om rumsgestaltning av X-et.
En annan bildserie han jobbade med i många år var den med äpplet som motiv och tema.
- Ett äpple hängde i ett träd. Jag såg hur det snurrade. Jag förenklar mina motiv mycket och enkelheten är dekorativ.
Den blå färgen är dominerade och återkommer i hans bilder. Det där med det blå bara kom och rann till.
- Jag älskar blå färg så mycket att jag ibland gör helblå målningar. Den stora blå målning som är med på utställningen är målad på duk jag klistrat tidningspapper för att få en intressant struktur och ytan kan ta upp mer blått.



Han har också målat mycket landskap genom åren.
- Mest har jag intresserat mig för Falbygdens landskap och kalkbrotten. Ibland hade jag kalkstenar jag hittat som förlagor till målningarna. Jag fick en ögonsjukdom och fick inte jobba ute så jag tog in kalkstenar i ateljén för att behålla kontakten med naturen. En sådan målning köpte Moderna Museet.
Hans målningar är mycket välplanerade och genomarbetade. Men slumpen har lett honom in på de olika motivområdena.
- Alla mina motivkretsar har kommit till av tillfälligheter.
På senare tid har han jobbat med märkliga målningar där svampar får lämna sina sporer på en klistrig yta. De fläckar som bildas blir utgångspunkten för nya motiv.



Han kallar sin nya stil för spontanistisk surrealism. Kanske för att hans sätt att låta sporerna lämna sitt avtryck påminner om surrealisternas frottage.
- Det här är min helt egna teknik och stil som jag utvecklat under de senaste tio åren. Jag preparerar syrafri papp med limfärg. De svampar jag plockat doppar jag i limlösning. När svamparna fått ligga ett dygn ger sporerna de uttryck jag vill ha.
- Jag jobbar med olika svampar som Champinjoner, Karl Johan och Flugsvamp. Men mest blir det skivlingar av olika slag.
Det blir ett avtryck av naturen och samtidigt ett dekorativt mönster. Han lägger lager på lager av färg för att få fram det där litet risiga.
- Jag tänker på de bruna sextonhundratalsmålningarna där ett blomsterstilleben sticker ut ur det bruna. Som de gamla mästarna jobbar jag med lim och färgstoff. Jag beundrar de gamla mästarna och det här är både likt och olikt.
- Det finns ett spontanistiskt drag för att jag inte har full kontroll över svamparnas agerande.  Jag får finna mig i och anpassa mig till det de hittar på. Men med erfarenheten kan jag kontrollera allt mer.
- Jag är väldigt nöjd med de här arbetena och tycker att de är det bästa jag gjort.



Han vill lämna full frihet åt sina betraktare.
- Jag vill att betraktarens egen fantasi ska vara med och göra bilden till något extra. Deras egen fantasibild ska växa fram. Men jag sätter titlar för att styra litet.
Humorn har alltid varit en viktig del av hans konstnärliga uttryck.
- Jag förvränger gärna motiven litet för att göra bilderna litet roligare.

Vilka är dina konstnärliga influenser och förebilder?
- Förr jobbade jag mycket med förhållandet mellan kalla och varma färger i Nils Nilssons efterföljd. Och Bonnard har alltid betytt mycket för mig.
Gösta Pettersson föddes i Egelholm 1923.
- Min fösta stora konstupplevelse var när mamma visade mig Ivar Arosenius på Göteborgs Konstmuseum.



Han flyttade till Falköping 1989 och därefter till Lidköping där han bor och verkar. Han har också varit verksam som lärare. Bland hans namnkunniga elever märks John E Franzén och Torbjörn Nolkrantz.

BO BORG

 


 



090724
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst