Emil i Lönneberga
Esplanadteatern, Lidköping
Av: Astrid Lindgren
Regi: Johan Rundkvist


GJORDE SUCCÉ
SOM EMIL
 
Adam Kvist i Astrid Lindgrens berättelse

 


Klart att det blev succé. Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga spelad av Esplanadteaterns spelglada och entusiastiska amatörer är en vinnarkombination. Och en publik full av barn och föräldrar som har kärleken till Sveriges mest älskade busfrö gemensamt gör att stämningen är på topp.

Emil spelas den här gången av Adam Kvist från Lidköping. Han är 14 på det femtonde och har redan en hel del erfarenhet som skådespelare.
– 2005 var det uppsättning i stenbrottet på Kinnekulle. Då spelade jag Medeas son. Det började med att en släkting inom Esplanadteatern uppmuntrade och tipsade mig. Så jag gick en sommarkurs på Esplanadteatern och blev biten, berättar han.
– I Esplanadteaterns uppsättning av Folk och rövare i Kamomilla stad förra året spelade jag Åsnan.

Hur fick du den här rollen?
– Jag såg en lapp på anslagstavlan i korridoren på Esplanadteatern. Så jag sökte en roll vilken som helst. Sedan hade vi några repetitioner och sen valde regissören Johan Rundkvist vilka roller vi skulle spela. Och jag drog vinstlotten och fick spela Emil.



Hur är det att spela Emil?
– Det är både lätt och svårt. I vissa lägen är det mycket lätt, för han är alltid glad, och det är jag också. Men Emil är tio år och jag är fjorton. Och den ålderskillnaden är svårare än man tror att hantera. Och så är det mycket jobbigt och svårt att plugga in alla replikerna. Men sen är det mest skoj. Det händer nåt hela tiden. Alla blir glada av att se den. Jag har gillat Emil sen jag var mycket liten.

Berätta litet om jobbet med pjäsen!
– Vi började repetera i vintras. Sen vart det sommarlov och så på sensommaren var det full fart igen. Det är kul med teater. Man får lära känna nya personer inifrån.
– Emil är glad, sprallig och busig. Ibland är han lik mig. Men han är nog busigare, säger Adam Kvist.
– Vi får göra så mycket kul grejor i pjäsen. Tänk att få hissa upp Ida i flaggstången. Jag läste inte så mycket när jag var liten, men jag hade Emil som plingsaga och ljudbok. Vi är ett tjugotal medverkande i pjäsen. Nästa gång är jag nog för stor för att spela Emil, men då får det bli Alfred eller Anton.

Premiärnerver?
  Premiären gick bra. Jag är alltid nervös innan, men det släpper när jag kommer in på scen. Och det är bra på ett sätt, för jag blir extra skärpt av nervositeten.

Skolan, teatern och framtiden?
– Jag går i Fredriksdalsskolan i Lidköping och ska börja i nian. Jag är bra i idrott och hemkunskap. Och jag gillar bandy mycket och det är nog teater och bandy som är mina stora intressen. Jag har inte bestämt vad jag ska bli.  Jag har inte bestämt vad jag ska bli än. Men estetlinjen blir ett av mina val.

Drömroll?
– Jag älskar kriminalfilmer och särskilt Gunvald Larsson i Beck. Persbrandt är min stora idol. Han är komisk samtidigt som han är mycket allvarlig. Men när jag spelar teater i framtiden vill jag inte spela för tunga eller dystra roller.

BO BORG



I  rollerna:
Susanne Kihlgren, Adam Kvist, Torsten Kärrbrink, Ing–Marie Dahlgren, Karolina Lundgren, Ulf Pettersson, Pia Ehn och många många fler.
Fullsatt premiär: 9 augusti. Sista föreställningen var 23 augusti

 
 

090930
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst