KV Konstskola firar 40 årsjubileum (1969 -2009)



INSPIRERANDE KONSTSKOLA MED LUSTFYLLD FÄRG OCH FORM
 
Ragnar Schmid bygger vidare på KV:s själ


Ragnar Schmid, rektor vid KV Konstskola

KV Konstskola startade våren 1969 som ett stickspår från Wiwi Barks populära teckningskurs vid Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet. De tidiga kurserna blev snabbt fulltecknade och samma elever kom ständigt tillbaka. Det blev uppenbart att något saknades i staden. Wiwi Bark utökade sin verksamhet med en akvarellkurs. De fria konstskolorna klarade inte att täcka behovet. Då fanns inte heller någon förberedande skola till högre konstundervisning.

KV Konstskola, exteriör

Wiwi Bark blev skolans första rektor 1969 – 1973. Hon följdes sedan i tur och ordning av Ingemar Pettersson, Rune Kjellman, Gunilla Maltesson, Dag Nyberg och Ragnar Schmid, alla välrenommerade konstnärer. En åskådlig bok om skolans 40-åriga verksamhet har utgivits på samma dag som jubileumsfesten i december månad. Ragnar Schmid har varit rektor sedan nio år tillbaka. Zenit har träffat honom i skolans, smått akvarieliknande, lokaler vid Dr Saléns gata på Guldheden.

KV har tre utbildningar, en grundläggande basutbildning, KG, och två mer fördjupande utbildningar, FOF och BRUM. De övergripande målen är att skapa medvetenhet om den konstnärliga gestaltningens möjligheter och process och ge kunskaper, praktiska och teoretiska, så att eleven på egen hand kan utveckla ett kreativt arbete.

FOF, färg och form och fördjupning, bygger vidare på basutbildningen med inriktning mot måleri och skulptur.

– Vi lägger särskild vikt vid sambanden mellan två och tredimensionell gestaltning. En målning prövas ofta som skulptur och tvärtom. Vi arbetar också med grafik. Kommande läsår finns även textil på schemat, informerar Ragnar Schmid.

Stämningsfull undersökning av ljus och skugga

BRUM (Bild och rumsgestaltning) har en inriktning mot arkitektur, scenografi och design.

– Vi arbetar med teckning, måleri och tredimensionell form som grund för att studera rummet. Utbildningen är upplagd i projektform, där olika teman såsom arkitekturens, landskapets, stadens och scenens rum avlöser varandra. Under andra perioder studerar vi rumsliga aspekter av färg, yta, mönster och den digitala världen.

Eleverna har högst varierande föreställningar om vad de vill med sin konst, vad konst kan vara och hur de ska hantera sina uttryck. Ofta har de ingen aning om vad de vill inrikta sig på. Därför är utbildningen väldigt metodiskt upplagd, hur man tänker, jobbar och vilka element som är verksamma i en bild. Färglära och perspektivlära tillhör grundläggande inslag i KV:s konstutbildning, liksom konsthistoria med samtidsorientering, förklarar Ragnar Schmid.

Undervisningssituation

Många är inställda på design, de har redan siktet inställt på HDK.Under första delen gör de alla sina stora upptäckter, i nästa steg kommer den personliga utvecklingen, då var och en kan gå vidare och undersöka vad som är möjligt att göra med vunna erfarenheter. Senare kan man söka till en påbyggnadskurs; det är vanligt att elever som har gått här förut t ex söker till BRUM. Viktigt är att KV konstskola inte bara verkar för vidareutbildning i fri konst utan också för vidare till design o s v. HDK har tagit bort mycket av utbildningens konstnärliga förtecken, medan KV helt och hållet fokuserar på konstnärliga aspekter, säger Ragnar Schmid.

Studier i självporträttets konst

– Dagligen ges eleverna en ny uppgift, eller kanske en deluppgift till ett tidigare uppdrag. Hur var och en har valt sin lösning utvärderas varje dag av elevgruppen tillsammans med läraren. Det är väldigt viktigt att ta hand om eleverna under det första stadiet, att observera hur de tar till sig kombinationerna av utbildningens konstnärliga kvaliteter. Vi diskuterar ofta konst; det kan vara ett snack om hur man bygger upp ett stilleben, om skulpturala dimensioner eller teckningskonstens betydelse för måleriet eller något annat spännande.

Ralph, konstmodell - byter position

Vi undervisar i ett ämne per dag, kärnämnen är teckning, målning och skulptur. En halv dag i veckan har vi formlära, en halvdag kroki. På fredagarna kan eleverna göra tillval, kanske mer måleri, någon kanske vill jobba mer experimentellt, eller ha litet extra skulptur, eller arbeta med grafik eller textil. Ordnade metodiska studier krockar med installationer eller konceptkonst. Ofta har vi temaperioder, nyligen arbetade vi med temat ”boningar”, det var väldigt spännande, säger Ragnar Schmid.


Skulptur efter modell

– Man kan fråga sig om datorer fungerar på en konstskola, det fungerar ofta väldigt bra; vi prövar oss fram med skisser och mönster. Vi har köpt några nya varje år; vi har en datorsal med nio fräscha datorer och en A3-färgkopiator med laserskrivare.

En viktig sak under mina år som rektor gäller t ex vår interna organisation; vi har skapat en större kollegial känsla mellan lärarna. Överhuvudtaget har vi jobbat mycket med strukturen på skolan. Men tyvärr har ansökningstalet gått ned under 2000-talet.  Vissa konstnärligt inriktade datautbildningar har tagit andelar av vår elevgrupp. Därför har vi börjat visa upp oss på nya sätt. Vi har ofta utställningar, bland annat har vi haft performanceliknande krokiövningar på Stadsbiblioteket och andra ställen. På onsdagar har vi numera också kroki för allmänheten, berättar Ragnar Schmid till sist.

ANDERS THURESSON



   

 

 

 

 

           

 

        

 

 

091210
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst