Arne Nilsson
Marken och stenarna
skulpturer och reliefer
Galleri Edvin, Skövde 
5-20 december


STILISERAR
KLIPPORNA
Arne Nilsson bygger upp råa ytor
 

Arne Nilsson är skulptören som specialiserat sig på att skildra klippor och älvkanter. Inte i första hand naturalistiskt, utan genom att stilisera dess färger och strukturer. Han gör det i form av träreliefer. Hans skulpturer med stenmotiv är gjorda i ett material av hoplimmade spånskivor. Det är tjugofem verk från det senaste året. 

- Spånskivan är ett mycket bra skulpturmaterial för mig. Jag limmar ihop dem till block. Det är ett trämaterial, utan fiberriktningar så jag kan bearbeta det från olika håll. Jag började jobba så här redan under min konstnärsutbildning på sjuttiotalet. Då för att det var ett så billigt skulpturmaterial. Nu har jag tagit upp det igen för att det har så bra egenskaper för de skulpturer jag vill göra idag.
  


På utställningen visar han några träskulpturer med ett omisskännligt uttryck av sten. De största är uppemot en halv meter.
- Jag var i Australien för ett par år sedan. Det var en resa som lämnade outplånliga uttryck. Jag besökte bland annat ett granitbälte i Queensland i centrala Australien. Graniten och dess former var överväldigande. Den fanns i formationer som nästan var färdiga  skulpturer.
- Jag jobbar genom att bygga upp råa ytor. Ytan skapar jag genom att patinera ytorna med akrylfärg i olika lager. Det skapar en stenkänsla.  



På utställningen finns tre skulpturer.  
- Jag gör oftast symboliska bilder. En kan handla om balans. Enn annan kan handla om den aboriginska stämning jag kände i Queensland. En föreställer en rauk jag såg på Gotland. Den är formad som ett kranium. Den är ingen symbol, utan vad tiden skapat.  
Men utställningen domineras av hans typiska reliefer. 
- Jag är flugfiskare. Så jag går mycket efter älvarna i Dalarna, Helsingland och Lappland. Jag fotograferar mycket, t ex delar av strandstenar och intressanta markbitar. När vattnet drar sig undan vid älvkanten blir det lager av bottenmassor. När det torkar hittar jag mönster och strukturer som intresserar mig. Det är svårt att teckna de där mönstren. Så jag jobbar direkt med palettkniv och jordfärger. Jag målar på en struktur jag byggt upp.  



Utställningen heter Marken och stenarna. 
- Det handlar om mina känslor och upplevelser av de här fenomenen. Jag blir både förundrad och imponerad av hur sådana mönster kan skapas av växter och vått och torrt. Jag inspireras av sprickor i asfalt och klippor. Och vattnet som ger dem andra färger och volymer. Och jag vill skildra de upplevelser som gjort så starkt intryck på mig.  



Han har en stil som ligger mellan de renodlade stilarna. 
- Jag är inte naturalist, utan förstärker för att få mera kick i bilden. Jag gör mest abstrakta bilder numera. Jag är konstskolefostrad abstrakt. Och det kommer tillbaka mer och mer. Jag är så pass till åren nu att jag gillar konst där man kan se hur den skapats. 

Egna favoriter? 
- Jag gillar de gamla stora som Arne Jones, Henry Moore och Barbara Hepsworth. Och när det gäller måleriet De Kooning.  
Det finns mycket starka minnen i hans bilder.  
- Stenar har präglat mig så mycket. Jag klängde på dem som barn och minnena kommer tillbaka. Jag har kommit på mig själv med att undra inför en av mina bilder: Vad faaan har jag gjort den här bilden för. Men det är tydligen så för mig att efter ett antal år kommer minnet och upplevelsen som skapat det tillbaka.  



Vad händer efter utställningen?
 
- Jag ska fortsätta att jobba med intrycken från Australien. Och jag ska jobba på i spånskiva.
-
Jag ingår i konstnärsgruppen Kreativ och vi ska göra en utställning tillsammans i Binnebergs tingshus. 
Arne Nilsson är född 1945. Som ung gick han i lära hos skulptören Sven Strömberg. Han har gått på skulpturlinjen på Houvedskous konstskola åren 1975-1977. Han är utbildad bildlärare och har kombinerat sitt skapande med arbete som lärare fram till pensioneringen häromåret, när konsten tog över helt.  

BO BORG 

 



 



090812
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst