Lars Norén: ny konstnärlig
ledare på Folkteatern
Bearbetning och regi: Aiskylos: Orestien
Premiär 13 mars


SPELÖPPNING - LARS NORÉN
 
Folkteatern spelar Orestien på nybyggd scen


Lars Norén: Ny konstnärlig ledare på Folkteatern

– Orestien är en av mänsklighetens och teaterns äldsta historier om kärlek, hämnd och försoning, berättar Lars Norén. Pjäsen är en av grundtexterna i västerländsk teater. Så mycket har stigit ur den, från Shakespeare till O’Neill! Hela den moderna dramatikens rötter finns här; denna pjästext utgör själva grunden för vår moral och etik Jag är väldigt upptagen med dess tema om föräldrarelationer, om fadern och modern, om hur hämnden återuppväcks i släktled efter släktled.

När Zenit hälsade på hos Folkteatern för en tid sedan hade personalen tillbringat nästan ett år utlokaliserade på Hisingen, långtifrån teaterns, ännu idag pågående, ombyggnad i Folkets Hus på Järntorget. De tillfälliga lokalerna surrade av aktiviteter; skådespelare och teatertekniker ömsom drog in och drog ut genom arbetsrummens bubblande energicentrum.

I ett glasat rum satt nye konstnärlige ledaren, Lars Norén, och nya VD:n, Ulrika Josephsson, med andra medarbetare, i högintensiva diskussioner kring datorn. Medan jag väntade en liten stund i fikarummet på min tur att samtala med honom hann jag hälsa på både inspicienter och folk från teaterns marknadsavdelning, alltmedan Ulrika Josephsson då och då hastade förbi i korridoren utanför.

Sedan mitten av december har i stort sett all personal börjat installera sig i teaterns nya ljusa lokaler på Järntorget. Repetitioner av Orestien pågår sedan 1 december i Gamlestaden. Mask – och rekvisitaavdelningarna har tillfälligt slagits ihop under arbetet med att ta fram masker och att gjuta av de massor av skelettdelar som på scenen skall påminna publiken om alla de offer som människor tvingats till under historiens många orättfärdiga krig.

Folkteaterns foajé, mot Järntorget

– Det är bara att se vad som har hänt i exempelvis Bosnien eller Afghanistan, säger Lars Norén.

– Man kan utgå från dramatiker som den unga Sarah Kane eller från Eugene O’Neill; där finns samma frågeställningar om varför det har blivit som det har blivit. När man vaknar upp och börjar fråga sig: Vad har kriget gjort med vår moral och etik? Den här texten kommer att få samma betydelse för oss som Bibeln haft för andra. Det är ingen slump att psykologin har hämtat sina referenser från antiken, säger han.

Trappa till publikutrymmen

– Vi undersöker vad offerplatsen kan ha för betydelse. Vi har ju haft stunder av kollektivt sörjande till exempel efter Palmemordet och Backabranden, men vi har få platser där vi kan förenas i en gemensam sorg. Undantaget kyrkorna då, förstås. Vi jobbar med våra gudar i dramat, Apollon och andra, men själv tror jag inte på en Gud. Det är främst män som skapat vår gudsbild. Samtidigt har jag inte några konkreta bilder av hur religiösa världar kan skapas på scenen, funderar han.

– När jag arbetade i Paris 2005 med pjäsen Krig träffade jag en överläkare på ett sjukhus för traumatiserade barn. Han förklarade bland annat för mig hur viktigt det är för dem att hämnas.

Demokratins födelse bryter historiens långa kedja av hämnd. Dramat Orestien gestaltar konflikten mellan kollektivets önskan och individens moral. I pjäsens tredje del sänds hämndgudinnorna Erinnyerna ut för att döda Orestes, men i pjässlutet bryts våldets och hämndens onda spiral, berättar Lars Norén.

– Jag kan ännu inte säga så mycket om hur pjäsen kommer att gestaltas, jag är inte riktigt där i mitt arbete ännu, förklarar han. Men vi kommer bara att repetera mellan 10 och 13, hjärnan orkar inte mer. Skriva kan jag göra hur länge som helst.

Stora scenen under ombyggnad

Vid tiden för intervjun arbetade han intensivt med att stryka upprepningar och allt sådant som inte angår oss idag i den väldiga teatertexten. Under ett par dagar i åttiotalets Berlin, såg jag den spelas fram i Peter Steins regi, på Schaubühne am Halleschen Ufer, med rikligt tilltagna sopp-pauser. Pjästexten har nu strukits ned rejält; dramat har koncentrerats till dess centrala frågeställningar. Bearbetningen har i det närmaste förvandlat Aiskylos antika drama till ett helt nyskrivet verk av Lars Norén.

– Men ett teatralt förhållande till textens stora existentiella frågor kan vi inte få förrän vi har jobbat tillsammans ett slag, skådespelarna och jag, säger han.

– Psykologin är en väg till förståelse, men inte den enda. Det finns ett spann i den här texten, mellan Hamlet och det antika grekiska dramat. Här kommer också en ny kung i den maktens maskin som har ett behov av en frälsare, en kung, en führer, istället för att lösa konflikterna i demokratisk anda, berättar Lars Norén.

Del av Folkteaterns nya foajé

– 11 skådespelare kommer att stå på scenen i Orestien; min bearbetning blir en stor och oerhört modern ensembleuppsättning. På litet sikt räknar jag med att Folkteaterns ensemble totalt kommer att omfatta 20 skådespelare.

– Under antikens slavsystem rådde en starkt förtryckande syn på kvinnan; tidens kvinnor hade att tiga i församlingen, fick ständigt be om ursäkt för att överhuvudtaget yttra sig. Trots det skrev Aiskylos många stora kvinnoroller med väldigt vackra texter. Det ska bli roligt att komma igång att arbeta, både med alla de här fantastiska kvinnorollerna och med det antika dramats kör, ler Lars Norén. Alla i ensemblen har, för övrigt, väldigt rika roller att jobba med, tillägger han.

Den danske scenografen Steffen Aarfing har han tidigare arbetat med i några uppsättningar, både i Norge och i Danmark. Av allt att döma bygger Aarfing upp en scenbild som nog hämtat en eller annan stark association från antiken.

– Jag vill inte berätta om scenografin, ler Lars Norén med en avvärjande huvudskakning. Men han kan ändå inte riktigt låta bli att tala om den bildmässiga vision som får hans ögon att lysa:

– Den är fantastisk! Vi har skapat en komplicerad spelplats, försökt att återskapa något av amfiteaterns miljö. Vi har också, så gott det går, byggt upp scenbilden i repsalen, en gammal fabrikslokal. När vi kommer in på scenen vid Järntorget i februari blir det väldigt mycket logistik. Teaterns nya teknik ska trimmas in samtidigt som vi ska gå mot premiären, den 13 mars. Att arbetet kommer att bli väldigt komplicerat är något av ett understatement, skrattar Lars Norén.

ANDERS THURESSON

 

 

 

 

 
 
 

100228
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst