Västergötlands Museum
sextiotalet
 
Utställningen har vernissage den 5 juni och pågår till årsskiftet
 
 
 

För fem år sedan gjorde Västergötlands museum en utställning on femtiotalet. Det blev en stor publiksuccé som gav mersmak. Besökssiffrorna gick i topp och det kom en delvis annan publik än den museet vanligtvis har. Hur upprepa den succén? Efter moget ägande kom snilleblixten. En utställning som handlar om sextiotalet borde väl bli lika lyckosam. Så sagt och gjort….
Zenit träffade museets formgivare Eva Berghotz. Hon har en bakgrund som möbel – och inredningsarkitekt och svarar för designdelen som är ett viktigt avsnitt i utställningen.
-Utställningen har fått sitt namn efter den hemsida vi startade för att få kontakt med publiken och samla in deras berättelser om sextiotalet. Det var en viktig del av våra förberedelser för utställningen. Och vi kan nu använda fakta och citat vi tagit fram genom den hemsidan. - Vi har in ga föremål från sextiotalet i samlingarna. Som vår ekonomi ser ut nu har vi kbnappt råd att samla på något alls. Vi har därför vänt oss till västgötarna med upprop i tidningar och radio för att få låna föremål. Och det har verkligen lyckats.

 
 



   
    [Text]
  Hur ser ni på sextiotalet?
-Vi vet ju inte än vilka föremål som är typiska för sextiotalet. Mena. Vi har valt att visa en glad bild. Vi tar upp saker som teknikens snabba utveckling, den fria designen. Och så all undomskulturen. Vi har med de stora händelserna.
Det finns en särskild designavdelning.
-Det fanns plötsligt pengar för design. Och en stor frihet. Man slösade med material och släppte loss en stor lekfullhet i färg och form. Det fick bli prickigt, blommigt, vågigt och roligt. Ofta med kul texter på. Man sparade inte på material och man snålade inte i konstruktionskvalitet. De möbler man gjorde på den här tiden håller säkert en generation till. Jämför gärna med idag. Idag är secondhandaffärerna  dammsugade på sextiotalsföremål.
- Inger Persson som var verksam på Rörstrand är ett bra exempel  på sextiotalsdesign när den är som bäst. Hon hade en benådad känsla för färg och form. Hon dekorerade så elegant att det blir ett slags formgivningens kalligrafi. Vi visar både hennes serietillverkade popkannor och unikat i keramik. I båda fallen är hon suverän.
- Vi visar också flera föremål från Karl Homberg och söner i Götene. Man tillverkade husgeråd som salladsskålar, bestick, kryddburkar, förvaringskärl mm, i huvudsak i teak. De lackerade träet och deras produkter var både lättskötta och exotiska. Tänk att ett Göteneföretag var marknadsledande och exporterade till hela världen. Deras föremål såldes i svenska husgerådsaffärer och på Fina Gatan i både New York och London.
På en vägg hänger ett svartvitt porträtt av en pigfager och välpomaderad ung man. Det visar sig vara en av svensk popmusiks stora, Stickan Andersson från Vara.
-Från början skulle utställningen bara handla om musik , men vi breddade perspektivet något. Här kan man lyssna på musik från tiden och se exempel på de kläder de unga diggarna bar. Till den nya musiken hörde lättskötta kläder i nya lättskötta material. Tvätta och häng var dagens lösen. Att de många syntetmaterialen var kass för miljön kom man på senare.

Sextiotalet var ju politikens och vänsterns årtionde.
-Vi har gjort en liten avdelning med demonstrationsplakat och banderoller. Sextiotalet var ytiden då man var emot. T ex atomkraft, skolreformen, krigen o s v.
I den här utställningen vill Västergötlands museum tillsammans med sina besökare.
-Här finns föremål som vi inte känner vare sig namn, ursprung eller funktion på. Där hoppas vi på hjälp från våra besökare. För det är ju viktigt att historien byggs på korrekta faktauppgifter.
- Vi hoppas nu på riktigt mycket folk. För det finns mycket att lära om sextiotalet utöver nostalgin.
BO BORG
 
     

 

 
 
 
 


Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst