Richard Griffith Carlsson


När han ställde ut här för sex år sedan gjorde han bara abstrakta målningar. Men för tre år sedan började han göra studier av sin ateljé, där de större målningarna blivit aktörer i gallerirummet.
– Egentligen är de väldigt integrerade, de rumsintagande abstrakta verken och de små rumsskildringarna, säger Richard Griffith Carlsson som kallar utställningen Rundgång.
– I början var det parallella saker men har blivit mer och mer inbakade.
De större verken vill ha avstånd, de små inbjuder till en närmare granskning. Mellan dem uppstår ett spel. Liksom mellan bilderna och lokalen.
– Det är en lek med seendet, fortsätter Richard som till och med lämnar kvar någon målning stående på golvet.
– Det bryter av mot hängningstraditionen. Suddar ut gränsen mellan galleriet och ateljén. Allt är naturljus. Han insåg tidigt att den suggestiva atmosfären inte kom när han jobbade ljuset från fönstren.
– I stället för i ljuskällor jobbar jag där ljuset hamnar. Jag fokuserar var ljuset träffar i stället för var det kommer ifrån.



Utställningar kan väcka skojiga reaktioner. Ibland tar det ett tag innan besökarna inser att han tittar på en målning av samma interiör som de befinner sig i.
– Jag brukar inte säga något, ler Richard.
– Målningarna påverkar hur man upplever sig i rummet, dimensioner och frontaliteter. Betraktarna möter interiörerna och dras in i dem vare sig de vill det eller inte.
I de stora abstrakta verken åstadkommer han ett inneboende ljus i färgen medan de små illustrerar ett befintligt ljus.
– De två sätten att jobba med ljuset har stora likheter. Det dyker upp samma problematik. För mig är det inget större hopp.
Richard Griffith Carlsson gick ut Konsthögskolan i Stockholm för tio år sen. Mamma var amerikanska, pappa svensk, han växte upp i Mellanöstern, Grekland och USA och kom till Sverige som 19-åring.
– Jag kände mig väldigt osvensk när jag flyttade hit. Min bakgrund har påverkat mig men inte så att jag medvetet försöker visa en internationell identitet i min konst. Nu är jag helt integrerad.
Men hans inspirationskällor låg från början utomlands, han var fokuserad på USA.
– Det melankoliska lågmälda var jag inte så intresserad av. Nu har jag ändå kommit in i det fast från annat håll.
Han målar i olja och ibland vinylfärg. De små bilderna är i gouache och äggoljetempera.

JAN BERGMAN

Galleri 1
3-25/4 2004