Ian Newbery:
skulptör - tillsammans med
Mariestads skulpturer, Mariestad
20/6 - 15/8


POLERADE YTOR MOT RÅA
 
Ian Newbery skulpterar abstrakta berättelser

 

Panncentralen i Mariestad är en livaktig förening. Utöver intressanta utställningar och föreläsningar har man nu tagit initiativet till en skulpturvandring i Mariestad, som pågår hela sommaren. Man har också bjudit in skulptören Ian Newbery. Förutom en utställning i Panncentralens Galleri aktiverar han staden med skulpturer som han valt ut eller skapat för speciella platser i Mariestad.

Tillsammans med befintliga skulpturer av andra konstnärer bildar hans verk en skulpturpromenad om 18 verk. Till promenaden finns en folder med karta och en beskrivning av de olika verken.

Zenit träffade skulptören Ian Newbery för ett samtal:

- Jag kommer ursprungligen från Northampton i Storbritannien. Men kärleken förde mig till Sverige 1982, så jag har bott här mer än halva livet. Ändå känner man ett visst utanförskap. Samtidigt har man fördelen att när man flyttar kan man pröva olika identiteter.

- Jag var 22 år när jag kom till Sverige efter 3 år som yrkesmilitär. När jag kom hit ville jag pröva något helt annorlunda.

Konstnärsutbildningen?

- Jag har alltid haft svårt för skolor. Så jag har varit autodidakt tills jag var fyrtio.

- Jag har alltid gillat att teckna. Prövade att måla. Men det var inte min grej. Jag är en praktisk person som gillar att hitta lösningar. Och då passar skulpturen.

Han bor i Nybro i Småland. Och jobbar mest i sten.

- Jag gillar motståndet och tyngden. Och att stenen är så konkret. Inte minst är jag förtjust i allt det komplicerade hantverket och maskinerna. Sten är ett belastat material. Det ger en utmaning man kan använda konstnärligt. Alla har ett förhållande till sten, från småländska stenmurar till gravstenar. Alla vet att stenen är tung. Därför är det kul att göra den lätt. Och det finns så många språkliga uttryck om att stenen är hård och död. Men så är det inte.

Varifrån kommer idéerna och inspirationen?

- Skulpturerna bara uppstår, och det får jag vara glad för. I en av dem bygger kompositionen helt på ett antal gyllene snitt. Det blev mycket matematik. Och ändå handlar det också om att vara inlåst eller utlåst. Men jag går sällan på vernissager. Blir för påverkad helt enkelt.

- Jag lyssnar hellre till vad folk säger om konst än att jag ser den.

- Jag har en son som är fyra år. Han inspirerar mig mycket och jag
apar efter vad han har gjort.

Och vad kan dina skulpturer handla om, som du själv ser dem?

- När jag ser tillbaka ser jag ett tema jag återkommit till hela tiden. Det handlar om livets mysterium. Jag tycker jag har lyckats fånga olika aspekter av det. Men jag kan inte verbalisera. Det finns därinne, tydligt och klart. Men mina ord banaliserar på ett sätt jag inte tycker om.

Ian Newbery är mycket tydlig med vad han vill och inte vill med sin konst.

- Jag vill undvika en romantisering av materialet. Jag jobbar för det mesta monumentalt. Kanske är det för att stort är grabbigt. Man behöver stora maskiner.

Hur känner man igen dina arbeten?

- Det vet jag inte. Men jag vet att man gör det trots att deras uttryck är så olika. Jag hoppas att det alltid syns att jag är mån om att göra ett gott hantverk.

- Jag jobbar mycket med kontraster, t ex polerade ytor mot råa. Och jag blandar gärna något föreställande med något som är mer abstrakt. Det handlar ofta om förhållandena mellan motsättningarna. En välavvägd kontrast kan störa helheten på ett bra sätt. Men det får göras med känsla så att man kan behålla spänningarna utan att helheten störs.

Det finns mycket symbolik inbyggd i Ian Newberys skulpturer. Ofta är den indirekt och använder egna symboler.

- Två olika stenfärger till exempel. För mig blir det en kommentar till rasismen. Men jag är försiktig med titlar. Verket ska ha sitt eget liv. Titeln ska knuffa tankarna litet åt visst håll. Men inte för mycket. Jag ser en abstrakt berättelse i mina verk. Det finns ingen vanlig logik.

- Jag sätter ihop grejor. Sen blir det färdigt. Och först därefter kommer historien.  

Är originalitet viktigt?

- Visst. Det är klart att jag vill att mina bilder ska vara originella fast de är del av en tradition.

 I Mariestad är han nu alltså aktuell med en utställning på Panncentralen och en skulpturutställning ute på stan.

- Jag var här för ett och ett halvt år sedan och tittade på platserna. Jag har gjort tre helt nya skulpturer direkt för speciella platser i Mariestad. I andra fall har jag ställt i ordning gamla skulpturer för placeringen i Mariestad.

- Det är 9 skulpturer, varav tre är grupper, så det blir 15 enskilda verk. Det här är första gången jag gör en så här stor utställning speciellt för en stadsmiljö. Skulpturerna inne hänger ihop med dem ute. De är skapade samtidigt. Jag har arbetat mycket för att de små inte ska upplevas som modeller. För det är de ju inte.

Och vad gör du efter det här?

- Jag har en utställning på Edsviks konsthall om en månad.

BO BORG

 

 

 

 

 

100701
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst