Inger Södergren
"Dreams"
Keramiska objekt
Galleri Panncentralen, Mariestad
16/10 - 31/10


MINNEN, DRÖMMAR, UPPLEVELSER
 
Inger Södergren sätter fart på känslotillstånden
 


För några år sedan skrev jag förslag till en stipendiemotivering för Inger Södergren. När jag nu ser hennes utställning på Galleri panncentralen i Mariestad känner jag att omdömena och värdeorden inte bara står sig, de har vuxit sig ännu starkare:

”Inger Södergren är en konstskapare som hela tiden flyttar fram positionerna och skapar nya möjligheter. Hennes arbete är i bästa mening gränslöst. I hennes verk finns ingen skiljelinje mellan konst och hantverk. Hon har bland mycket annat skapat kärl som föder musik. Hon har rest mycket och låtit kulturmötena gro till helt nya blandformer. Hennes konstnärskap sätter alltid omisskännliga spår. Säg en enda annan keramiker vars fat kan beskrivas som ”organiska kugghjul”, ”lakritsskålar”, ”danska renässansprästkragar”, eller ”plisserade kapslar”. Det är bara en gräns hon inte river, den mot det lättköpta och lågkvalitativa.”

På Panncentralen visar hon vad hon kallar ”vägghängda skulpturer”.

– Jag jobbar helst med skulpturala objekt.  Jag har gjort dem långt utstickande för keramik är ju så ofta tätt mot väggen.

Motiven?

– De flesta av skulpturerna är abstrakta karaktärsporträtt av personer. Ungefär hälften är ur en serie som heter Lovers and other Friends. Det handlar om personer som stått mig mer eller mindre nära. I resten har jag försökt sätta fart på olika känslotillstånd. En heter Passion. En annan Nightmares.

– Man kan säga att utställningen handlar om mig. Jag utgår ifrån mig själv. Det är mina minnen, drömmar och upplevelser det handlar om.

Kontraster är viktiga i hennes arbeten.

– Jag arbetar med stillhet och rörelse, tyngd och lätthet. Och det finns också en kontrast i själva arbetssättet. Byggandet av formerna är långsamt men rökbränningen är snabb. Jag har full kontroll av byggandet, men i rökbränningsprocessen kan elden lämna överraskande oförutsedda spår.

Hur gör du då?

– Jag gör handbyggda keramiska objekt. Föremålen byggs med tekniker som kavling och ringling. När leran är läderhård skär jag mina mönster med en vass kniv. Jag jobbar med en vitbrännande lera. Svärtan i objekten kommer från röken i min rökbränningsugn. Rökbränning är en process där man genom kunskap och erfarenhet kan ha kontroll till en viss gräns. Sen tar slumpen vid, för det handlar ju om eld och rök. Jag kan styra slumpen på flera sätt. Dels genom erfarenhet. Jag vet till en viss gräns vad som kommer att ske under bränningen och hur jag ska styra mot ett visst resultat. Jag kan också manipulera slumpen genom att till exempel lägga mycket tallbarr i ugnen. De flyger omkring i värmen och lägger sig i mönster. Bränningstiden är ungefär en timme. Efter bränningen tvättas objekten och det som ska bli blankt vaxas. Jag vill att den process med elden och röken, som verken tagit sig igenom ska synas i de färdiga arbetena.

Vore det inte enklare att använda glasyr?

– Jag är inte så intresserad av glasyrer.

Hur ska man beskriva din stil?

– Jag tänker inte så mycket på stil. Jag vill ha rena tydliga former. Jag jobbar med grafiska tekniker. Jag är intresserad av linjer och hur de möts. Jag vill ha med riktning och rörelse. Och som sagt att själva bränningsprincipen ska synas i det färdiga verket.

Inger Södergren har arbetat mycket internationellt.

– Jag har ställt ut fyra gånger i Lagos i Nigeria. Min första resa till Nigeria varade fyra månader. Jag var bland annat på jakt efter några musikinstrument gjorda i keramik, så kallade Udu - trummor. Efter det besöket blev mina former mera organiska och det kom fram en mångfald av nya former. Minnet från resan kom ut ur mina fingrar. Mina saker fick nya uttryck, men de liknar inte traditionell afrikansk keramik.

Vad händer nu och härnäst?

– Jag är med på den jurybedömda konstslöjdssalongen på Arkitekturmuseet i Stockholm. Och så Unik Form 10 i Staffanstorp i november.

Inger Södergren är verksam med bostad och verkstad i Kisa i Östergötland. Hon har varit verksam som keramiker i tjugofem år varav tjugo i Kisa. Hon är utbildad bland annat på Folkhögskola i Leksand och med kurser på Kapellagården. En studieresa i Storbritannien där hon mötte Jane Perryman som introducerade henne i rökbränningen, har haft en avgörande betydelse.

Hon är representerad på International Ceramic Art Museum i Fuping och Icheon World Ceramic Museum i Sydkorea och på flera museer, i kommuner och landsting. Hennes utställning på panncentralen i Mariestad är verkligen värd ett besök.

BO BORG

 

 

 
 
 

101017
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst