Kai Rennes: Sous le soleil exactement

Tidsanda i blixtbelysning

Kai Rennes ställer frågor om teknik och människa

Galleri Konstepidemin 9-30/4 2011
Kai Rennes framför Andromeda, en bild av flera små bilder precis som en galax består av många stjärnor. Foto: Kenneth Eriksson

Om fem år är det kanske ingen som begriper vad vi talar om i dag. Det säger Kai Rennes när vi står framför hans verk Andromeda, som består av hundratals foton som han laddat ner från internet.

Internet förändras hela tiden, samtidigt som det har förändrat vårt beteende, menar Kai Rennes. Bilderna han använt till Andromeda har han hämtat på sajter där företrädesvis unga män har presenterat sig i bild i så lite kläder som möjligt. Bilderna har varit som det verkar alla varit tagna mot en spegel. Dock har metoden att sätta kameran med dess inbyggda blixt i höjd med huvudet på fotografen gjort att bilden delvis överexponerats och behållit fotografens anonymitet genom att ansiktet inte är exponerat. Fotografierna exponerar ändå annat, som det rum fotografen befinner sig i och berättar ibland om personliga detaljer. Företeelsen att publicera självporträtt av det här slaget väcker frågor om vem som är subjekt och objekt, menar Kai Rennes.
–  Det handlar om identitet, man har en bild av sig själv på internet. Fotografierna påminner om en renässansmålning där de avbildade personerna har en nimbus eller gloria kring huvudet, förklarar han med händerna cirklande kring sitt eget huvud.
Hur internet påverkar oss tycker Kai är intressant.
–  Nästan varje människa har blivit journalist, vi lägger ut bilder snabbt på nätet, förklarar han apropå händelserna i Nordafrika där bilder tagna med mobiltelefoner av mannen på gatan har berättat om regimens våld och övergrepp mot förespråkare av demokrati.
–  Bildspråket har också förändrats med internet, det är inte längre samma genomarbetade fotografier. Det har uppstått en tillfällighetens estetik.


Täckt.

Kai Rennes utforskar gränslandet mellan teknik och människa. Som anställd under några år hos en japansk kameratillverkare i Bryssel har han spunnit vidare på tanken att blixtljuset som orsakar röda ögon på den avbildade har gått in genom ögat och vidare genom nerverna till hjärnans syncentrum. Han har fokuserat på beskrivningen av att man ser med hela hjärnan. Hjärnans funktion har blivit ett standardsvar på många frågor, menar Kai Rennes.
–  Man förklarar allt mänskligt beteende med hjärnan.


Brains/Suora. Foto: Kai Rennes

Några av hans bilder i utställningen handlar om hjärnans uppbyggnad som enligt hjärnforskare är symmetrisk hos homosexuella män och kvinnor, och asymmetrisk hos heterosexuella män och homosexuella kvinnor.
–  Jag är inte hjärnforskare, men jag ville visualisera detta eller ställa en fråga: Kan det vara så enkelt?
Kai Rennes tar hjälp av filosofen Heidegger och en av hans bilder om att sitta vid årorna i en eka för att illustrera frågan som en stor del av utställningen kretsar kring.
–  Vi ser inte långt framåt och inte långt bakåt, och det får vi leva med, säger Kai som tror att om 30 år ser hjärnforskningen annorlunda på de i dag gällande rönen om hjärnans uppbyggnad.


Dimma i Bryssel.

Bilderna till det som kom att bli Andromeda har han samlat sedan 2005, och fenomenet som utgör byggstenarna har börjat klinga av. Om bara några år kan sådana bilder vara totalt okända, tror han.
Många av hans bilder i utställningen har ett gemensamt tema om att synas eller inte synas, även om han också är intresserad av frågan om seendets process och mediets påverkan.
–  Som du hör, jag har inga riktiga svar. Allting är inte så självklart som det framstår i vetenskapliga tidskrifter, säger Kai Rennes.

Kenneth Eriksson