Francis Alÿs, Miguel Calderón, Dr Lacra, Ílan Lieberman, Eduardo Terrazas, Teresa Margolles, med flera

Akvareller som pratar politik

Mexiko - ett land i våldets skugga

Akvarellmuseet, Skärhamn 25/9 – 4/12 2011
Rasad pyramid, av Miguel Calderón.

Våldets brutala språk i Mexiko hörs från utställningsväggarna i Skärhamn, uppskruvat på hög volym så att ingen kan undgå det. Det är inte bara blodet från knarkkrigets offer som berör, utan även barns efterlämnade kläder och samlingen av deras porträtt.

Dagens situation i Mexiko med det narkotikakrig som pågår dels inbördes mellan  narkotikasmugglande ligor och dels mot polisen kan man tycka att Miguel Calderón har fångat i ett nötskal med en bild från ett autentiskt tillfälle när en grupp poliser vid en uppvisning på motorcykel skulle bygga en mänsklig pyramid. Formationen höll ända tills poliserna i gruppens utkant krockade med varandra, och pyramiden rasade därför ihop i en hög till blandade reaktioner från publikens sida.


Dödgrävare, av Diego Rivera.

Lika autentiskt med med definitivt mindre humoristisk underton har Teresa Margolles skapat med verket Papper, som här upptar 72 ark över en hel vägg. Från bårhusen i Mexiko City har hon hämtat det vatten som kroppar tvättats av med. Det har dessutom handlat om vatten blandat med blod från dem som fallit offer i narkotikakriget. Ett ark av 72, eller sjuttiotvå ark av de totalt hundra akvareller som verket består av, kan uppfattas som att varje enskild bild försvinner i mängden, men effekten är snarare den motsatta. Margolles lyfter fram varje förlorat människoliv som vore det en förlust av Kristus dignitet.


Aborten/missfallet, av Frida Kahlo.

Besökaren av utställningen möts först av en portal med väggmålningar av Dr Lakra, som utfört dessa på plats. Dr Lakra heter egentligen Jerónimo López Ramírez och är tatuerare i botten. Men när han kom till Akvarellmuseet tog han seden dit han kom och använde sig av akvarelltekniken till bilderna. Dr Lakras bildvärld spänner över ett brett fält, där finns porträtt på vad som liknar revolutionären Pancho Villa men egentligen finns på en öletikett på Systembolaget, siluettfigurer och i storformat en näst intill naken kvinna.
– Han vill provocera, men inte göra det på ett oreflekterat sätt, säger konstpedagogen Linnéa Axelsson.
Dr Lakra, eller Dr Lacra om man så vill, beskrivs som något av en rebell från den konstnärsfamilj han växte upp i. Han leker gärna med betraktaren, den olika stavningen av artistnamnet är ett exempel på det. ”Lakra” är slang för brottsling i Mexiko, medan ordet på riksspanska betyder ”ärrad av sjukdom”. Väggmålningens nakna kvinna är ytterligare ett exempel på lek med betraktaren.
– Var kommer rökslingan ifrån, frågar Linnéa Axelsson retoriskt om den luftrörelse som verkar härstamma från kvinnans bakdelar.


Tatuerad, av Dr Lakra.

Om och hur man ska se Gabriel Orozcos verk som en kritik mot det mexikanska samhällets ordning är upp till tolkning från betraktaren av Oföränderlig animation. Cirklarna i animationen rör sig enligt samma mönster som hästen förflyttar sig i schackspelet, det vill säga något oförmöget att bryta just sina cirklar.

Kenneth Eriksson


Oföränderlig animation, av Gabriel Orozco.