Sigrid Wallskog

Bilder att läsas som berättelser

Det handlar om vänskap

Grafik i Väst, Göteborg 12/11 – 30/11 2011
Sigrid Wallskog visar grafik och skulptur på Grafik i Väst i Göteborg november månad ut.

Sigrid Wallskog har numera sin bas i Tidaholm. Hon är vid sidan av konstnärskapet lärare och tryckare på Hellidens folkhögskola. Hon var själv elev på Hellidens litografiskola i Tidaholm 1998-2000. Sedan fick hon ett EU-stipendium och jobbade som lärling hos Stanley Jones, en av Storbritanniens ledande grafiker. Hon utbildade sig vidare på Printmakers Workshop i Edinburgh 2001. Samma år började hon på Konsthögskolan i Bergen med inriktning grafik. Och 2002/2003 började hon på Valand. Där slutade hon efter avslutad utbildning 2006. Sedan dess har hon varit verksam som konstnär först i födelsestaden Mariestad och sedan några år i Tidaholm.
På den här utställningen på galleri Grafik i Väst i Göteborg visar hon grafik i många tekniker.

– Både genom mitt långvariga intresse och mitt arbete på Helliden har jag kunnat förkovra och fördjupa mig i olika grafiska tekniker. På den här utställningen visar jag monoprinter, viskositetstryck, litografier, fotoetsningar, torrnålar och polyesterlitografier. Kanske också någon mer teknik som jag glömmer i hastigheten.
På utställningen finns en märklig skulptur.
– Jag återfann den här skulpturen  när jag var gästlärare på Valand härom veckan.  Jag gjorde den när jag själv var elev där 2005. Den blev kvar och jag glömde bort den tills jag nu såg den liggande på en soffa iklädd en brun T-shirt och ett par jeans.
– Jag stoppade den i ett par svarta sopsäckar och den fick följa med på spårvagnen och till Burger King innan vi kom på tåget. Sista biten åkte vi buss. Puh!



Till den här utställningen har Sigrid Wallskog täckt skulpturens  kropp med ett lappverk av små bilder. Den är kasserade tryck ur grafikproduktionen som kommit till nytta.
– Så fick skulpturen den där känslan man har när man lappar ihop sig efter en avslagen ansökan.
Sigrid Wallskog är en mycket skicklig konstgrafiker. Hon jobbar åt sig själv, men hjälper också många kollegor med deras tryck.
– Jag tycker det är kul med hantverket och teknikerna är inspirerande. Ibland kommer mina egna bildidéer direkt ur teknikerna.
En av hennes många tekniker är en modern variant på den gamla torrnålstekniken.
– Jag gör torrnålar på plast. Med de små och billiga plastskivorna kan jag sitta hemma. De är genomskinliga så man kan ha skisserna direkt under.



Hon har jobbat med grafik sedan 1998.
– Jag har lätt med praktiska saker. Och jag tycker det är kul att prova nya tekniker. Många idéer kommer ur teknikbyten.
Ofta är det kvinnor som är motiv i hennes bilder. Inte sällan är hon själv modellen. På utställningen visas en serie om tolv bilder som hänger i grupp. Tekniken kallas för monoprint i viskositetstryck.
– Med viskositetstrycket kan man få upp till fem bilder i samma plåt. Det blir inga misspassningar och mycket vackra och speciella effekter när färgerna stöter ifrån varandra.



Temat för bilderna är systerskap.
– Arbetsnamnet var från början tre små gummor. Men sen tog systerskapstemat över. Det handlar om vänskap. Tittar man närmare kan man se kvinnliga hjältar som Yoko Ono, Cher och Joan Jett.
Många av bilderna handlar om relationer, kärleksrelationer och rädsla. The feeling that lingers, rädsla, oro.
– Det funkar bra om man läser mina bilder som berättelser. Jag jobbar med olika komponenter. Bilddelarna som väska, handskar, rosor, ord, meningar och citat betyder olika för olika. Ser jag ett citat som ”Men det var förträffligt sa mannen på kulturnyheterna, allt annat skulle vara teater”, så måste jag bara använda det.
Hon får också många idéer från populärkultur i olika former som TV, tidningar och filmer.
– Jag tjyvlyssnar också på mina studenter och får höra om deras hjärtesorger. Jag är nyförälskad och får använda mig av andras olycka. Och det är många klockor i mina bilder. Jag tror att det beror på att jag närmar mig en trettiofemårskris.



Hon gör ofta bilder i serier.
– Jag vill tömma ut en idé så länge det finns delar kvar i historien. Och i arbetet vävs motiven, idéerna och materialet till en historia.
Hennes skicklighet som konstgrafiker gör att hon ofta anlitas av andra konstnärer. Det trivs hon bra med.          
– Det är inte kul att bara trycka upplagor åt sig själv. Jag har en del av min försörjning att trycka åt andra. Några exempel är Jan Svennungsson, Annika von Hausswolff och Ola Åstrand.



Vad händer framöver?
– Jag, Deborah Almqvist och Angelica Olsson planerar ett projekt som har arbetsnamnet Det tredje rummet.
Michael Foucalt skrev om det tredje rummet på sextiotalet. Det kan ses som ett rum där språk, bakgrund, ålder mm saknar betydelse.
– De idéerna finns med hela tiden.  Vi ska göra nya bilder. Vi har alla var för sig använt de här idéerna tidigare.
För Sigrid Wallskog som bor i en småstad som Tidaholm är det här ett projekt som öppnar upp.
– Kul att jobba ihop med kollegor och kompisar. Ur den glädjen kommer mycket energi och kreativitet.
Det händer också mycket annat. Hon ska delta i en utställning på prestigefulla Galleri Astley i Uttersberg tillsammans med andra grafiker. Och hon ska visa skulpturer i en samlingsutställning.

Text: Bo Borg
Foto: Tomas Törnberg