Skaraborgssalongen 2011

Sammelsurium i världens
största Skaraborgssalong

Skaparglädjen lyser

i konsthallen

Skövde Konstmuseum, Skövde Konsthall och S:t Helena kyrka, 18/11 2011 - 5/2 2012
Intendent Tomas Asplund Gustafsson vid Skaraborgssalongens affisch. Foto: Bo Borg

Mera kitsch och söta katter åt folket. Orden är museiintendenten och jurymedlemmen Tomas Asplund Gustafssons. Så talar man aldrig om sina ”vanliga” utställningar på konsthallen. Det är olika retorik och respektnivå beroende på vad man talar om.

Han fortsätter lika frejdigt:
– I år gör vi världens i särklass största Skaraborgssalong, inte minsta tvekan om den saken.
Och undra på det. Man har tagit emot 776 verk som lämnats till bedömning. Dessa är gjorda av 201 konstnärer. 127 av dem finns nu representerade med 291 verk i det som blivit Skaraborgssalongen 2011.  
– Det innebär att många kommit med. Men också att de allra flesta fått något eller några verk refuserade. Det har varit en målsättning för juryn att försöka visa bredden i det lokala konstlivet. Det har blivit ett brett sammelsurium av olika uttryck och stilar.  Och precis så ville vi ha det.
Alla deltagarna ska enligt statuterna ha anknytning till gamla Skaraborgs län. En onödig begränsning tycker man numera på Skövde konstmuseum.
– Skaraborg som begränsning känns litet mossigt idag. Vi på museet har försökt att få till stånd en salong som representerar hela Västra Götalandsregionen. Men de andra institutionerna vill hålla kvar vid det gamla, så vi får ge oss till tåls. Men vi har inte släppt idén.


Torbjörn Nolkrantz

Salongen har traditionellt varit en utställning där konstverket står i centrum. Bedömningen är så anonym som möjligt. Man vill bortse från namn. Det är inte CV:n som avgör vem som kommer med. Utan det ska i idealfallet bara vara konstverkets kvalitet som avgör. Ett bra amatörverk ska komma före ett dåligt verk av en aldrig så välmeriterad etablerad konstnär. Så är det i vanliga fall inte i konstvärlden, och då blir en salong ett slags ventil.
– Salongen visar också hur viktig konsten är för så många människor. Och just därför är den en av våra viktigaste utställningar.
Ingen positiv särbehandling alltså.
– Men vi släppte igenom en del verk för att få riktigt stor bredd och mångfald.
Just därför känns det trist att just de här deltagarna ska få betala för att få vara med. Det får förresten de som inte kommer med också. 250 kr per anmälan. 201 konstnärer. Det betyder att drygt femtiotusen kronor kommit in.
Är salongen ett sätt att bättra på museets skrala kassa?
– Pengarna täcker kostnader för utställningen. Bland annat går pengarna till att betala jurymedlemmarnas rejäla arvoden. Och till betalning av övertid till personal som jobbar med utställningen. Men självklart vore det ideala att vi inte tog en avgift en sån här gång.
Så resonerar man inte om andra utställningar, även om konstnärsersättningarna är ett sorgligt till dystert kapitel på svenska museer.



Juryn har bestått av konststuderande Jennifer Cattana, chefen för Borås Konstmuseum Pontus Hammarén, konstnären Aida Chehrehgosha och konstintendent i Skövde Tomas Asplund Gustafsson. Den har en medelålder på 33 år. Detta att jämföra med Lidköpings Konsthall som gått en helt annan väg och har en minst sagt mycket senior jury med bland annat en konstnär på sjuttiofem år och en konstvetare som är pensionerad sedan flera år.
– Jag har ingen kommentar till deras jury, men för oss har det varit viktigt att få en ung jury med friska ögon.
Juryn har haft en hurtig hälsning till dem som lämnat in och till publiken:
”Proffs och amatörer, stilar och uttryck som spretar och aldrig annars skulle mötas, smittande skaparglädje, mångfald, tänkvärda provokationer och ett visst mått av kitschig galenskap.”
Tänk om man fick en liknande förklaring till varför man väljer de andra konstnärerna som visas i museets och konsthallens verksamhet!



Ser juryn på ett särskilt sätt på den här typen av blandat material?
– Vi har använt traditionella konstbegrepp och våra tränade konstögon. Vi tyckte ganska lika. Och så jämkade vi på slutet med lite kohandel. Vi ville vara hyfsat rättvisa. Vi tittade länge och pratade länge.
– Ska man vara riktigt krass är det väl ett tiotal konstnärskap som håller museiklass. Men det är inte det viktiga här. Det är i stället skaparglädjen och vitaliteten. Och för oss på museet är det lokala konstlivet särskilt viktigt och vi vill ta särskild hänsyn till det.
Jag ber Tomas Asplund Gustafsson ta ut några intressanta exempel ur utställningen.
– En speciell favorit är ett verk av Emil Magnúsarson Borhammar från Axvall. Han har gjort en löpsedel med vargjakt som tema. Han har gjort den medvetet tafflig. Innehållet är politiskt. Det handlar om djurens rätt.
– Ett annat intressant exempel är de verk som finns med av makarna Ingegerd och Anders Schönborg. De är mjölkbönder som brutit upp. De har studerat konst på folkhögskola och nu efter några år är de med i en jurybedömd utställning.
– Mitt tredje exempel är Filippa Levemark. En självlärd konstnär med en imponerande teknik.
Ett viktigt skäl att göra en salong är att den drar stor publik och bättrar på institutionens besökssiffror.
– Vi hade 2000 besökare på kulturnatten. Skaraborgssalongen blir årets publiksuccé för oss på konstmuseet och på konsthallen.


Nytt för i år är att en del av salongen visas i S:t Helena kyrka.
– Roligt att kyrkans folk valt så spännande och i vissa fall utmanande konst.
Efter salongen kommer ytterligare en utställning i konsthallen, för övrigt med verk av Skaraborgssalongens jurymedlem Aida Chehrehgosha.
– Sen stänger vi för ombyggnad av kulturhusets entré. Under den tiden kommer vi att göra en välkommen och helt nödvändig omhängning av museets samlingar. Och så söker vi lokaler för att kunna visa utställningar på andra håll under den tiden. Vi hoppas att museet ska kunna öppna under hösten 2012.

BO BORG