Galleri Majnabbe
20/11-12/12 2004
 
INGEGERD HYLTÉN-CAVALLIUS


Djuren har alltid befolkat Ingegerd Hyltén-Cavallius fantasifulla arbeten i olika material.
– De till hör vokabulären, säger hon.
Om det är en tillfällighet eller inte så ser vi ofta hundar som liknar hennes egen Baika, en spets av sorten euroasier.
– Namnet stod i kennelpappren och vi beslöt oss behålla det. Vi fick veta av en bekant att det betyder saga på polska.
Och visst präglar sagan och myten hennes bildvärld där djuren ofta tar sig mänskliga uttryck.



– De är i stället för människor, allegoriska typer, säger Ingegerd och pekar på sina akvareller. I hennes motiv Atlantis står hundar för människor som kravlar omkring när staden sjunker.
– Jag jobbar intuitivt, säger hon.
När Ingegerd kom med på teckningsbiennalen i Landskrona i somras var det ett litet djur med på allt hon visade. Mattes älskling kallar hon en tuschteckning av ett argsint bitskt marsvin (?) som ska matas.
Men djuren har fått sällskap. Så här mycket människor har hon aldrig gjort förr. Hon har placerat flera arbeten i små lådor på väggen.
– Jag har alltid tyckt om tittskåp. Jag försökte länge göra annat, det var inte fint att vara textilare. Det har kommit tillbaka, att jag vill ha struktur, säger hon.
Verken blir skulpturala.
– Det är roligt att leka med det. Jag är sån att jag vill se hur det går.
Hon har i många år arbetat med flätning i sina akvareller och har kommit på en metod att göra det även i emalj. I två av emaljerna har hon flätat kopparfolie. Hon blandar in smyckeemalj och får det transparant.
– Jag vill få känslan av att gå på nattgammal is. Att man kan se igenom.



I emaljen kan hon göra tunna lager i flera steg. Bilderna blir mörka intensiva som små ikoner.
– Men de är svåra att hänga, ska ha mycket ljus.
Till motivet Playground, egentligen en rastäng där hundar leker hemma i Robertshöjd, som gränsar till Sävedalen, har hon tagit datorn till hjälp och screenat.
Att hon började med flätning av akvareller för länge sedan har en speciell bakgrund.
– Pappren var så dyra att jag tog en skalpell och skar. Jag fick prestationsångest. Men kan folk gå på krogen så kan väl jag bjuda mig på ett papper.
Ibland drar hon ur remsor och omformar.
– Jag sparar alla remsor. Det blir som ett lego.

Hennes experimentlystnad är stor både i tekniker och motiv. Livets karusell kallar hon ett limtryck som hon flätat, färgar in och valsat över. Till en av sina textila bilder har hon använt gamla lakan som hon färgat in.



Stormen har hon målat efter sina upplevelser av shakespeareuppsättningen med samma namn på Stadsteatern, själar som flyger till väders.
Ingegerd gick Slöjdis 1954–58 och har vidareutbildat sig i grafik, akvarell och emalj.

JAN BERGMAN