A, B, Se! Barnboksbilder ur Göteborgs konstmuseums samlingar

Barnboksbilder 
ur Göteborgs konstmuseums samlingar

13 juni – 4 november 2012

I vintras fyllde Jan Lööfs bildvärld det nedre galleriet i Göteborgs konstmuseum. Nu bjuder museet på en upptäcktsfärd i barnboksbilder från sex olika konstnärer, tre klassiska och tre samtida. Detta för att uppmärksamma att Göteborgs kommun utnämnt år 2012 till barnkulturåret. Och om något hör barnkulturen till så är det bilderböcker.

Få saker fäster sig så i minnet som bilder från böcker man läste som barn och som ofta lästes om och om igen.  Det gör att både barn och föräldrar, kanske också mor- och farföräldrar kan få såväl aha- som nyhetsupplevelser i den här utställningen. För när det gäller valet av samtida illustratörer har man medvetet undvikit sådana som man förmodar alla redan känner till.


Utställningens äldste är Bertil Almqvists bilder om Barna Hedenhös blir kungliga och Sverige får sin första regering från 1954. . Foto: Britt Nordberg

Äldst i gänget är Bertil Almqvists Barna Hedenhös blir kungliga och Sverige får sin första regering från 1954, där en del figurer anspelar på historiska personer. Från 1960-talet har man valt Kaj Beckmans bilder till sagan om Tummelisa och från 1970-talet Sven Hemmels Ture Sventon-bilder.  Det tas sedan ett stort tidskliv fram till de tre samtida illustratörerna vars bilder, tillkomna på 2000-talet, nog är mer bekanta för de riktigt unga.  Det är Sara Lundbergs böcker om Vita Streck, Svein Nyhus bilder till boken Snäll om flickan Lussi och Stina Wirséns ABC med Rut och Knut.


Kaj Beckman, illustration ur Tummelisa, 1967, Göteborgs konstmuseum

Utställningen är en brokig blandning av originalillustrationer, storskaliga väggtapeter, ljud och platsspecifika installationer och ett konstmemory i storformat där det inte gäller att finna två identiska bilder utan att kombinera detaljer från verk ur museets samlingar utifrån motiv, tema, stil eller så.  Det går också att få prova skor i Rut och Knuts skoaffär eller studera Tummelisas insektsvärld i inlånade montrar från Naturhistoriska museet.  Till en annan installation har man lånat klockor från Göteborgs Stadsmuseum.


Stina Wirsén, illustration ur ABC med Rut och Knut, 2003, Göteborgs konstmuseum

Under tiden utställningen skapats har man bjudit in barn som i samarbete med Sara Lundberg hjälpt till att skapa en stor installation av Vitas stad och som ska fortsätta att växa under utställningens gång. 
-Barnen ombads göra ett hus som de vill se i en stad och det har inte blivit ett som är det andra likt. Över huvud taget är vi ute efter det interaktiva deltagandet, förklarar Anna Hyltze.


-Vi är ute efter det interaktiva deltagandet, säger intendent Anna Hyltze, som kläckt idén till detta konstmemory. Foto: Britt Nordberg

Vad har då hänt med barnboksbilden från de tidigare till dagens illustratörer?
-Idag håller de sig mer fristående till texten och genusperspektivet är mer medvetet. Längst går Stina Wirsén som inte könsbestämmer alls, säger Anna Hyltze, som är intendent och chef för samlingen av barnboksbilder.


Svein Nyhus, illustration ur Snäll, 2002, Göteborgs konstmuseum

Museet har vid det här laget med hjälp av Barnboksbildens vänner en försvarlig samling originalbilder till barnböcker. Det handlar om cirka 2000 av ett 70-tal illustratörer och konstnärer.  Anna Hyltze förklarar att man medvetet valt illustratörer som inte alla känner till, särskilt sådana som det tidigare gjorts separatutställningar med, som t ex Ilon Wikland. Ett urvalskriterium har också varit själva tekniken, där t ex Bertil Almqvists Barna Hedenhös-bilder ligger nära serietecknandet men också tendenser som i Sven Hemmels Tummelisa, som är klassisk i sitt sätt att skildra en flicka som objekt.  Bilder som står i bjärt kontrast till Svein Nyhus surrealistiska bilder till Gro Dahles bok Snäll om flickan Lussi som är så snäll och tyst, duktig och lydig att hon till sist försvinner in i väggen men lyckas bryta sig ut igen.  Ett tema som har sin föregångare i en klassiker som Tove Janssons Det osynliga barnet.
Utställningen åtföljs av en varierad programverksamhet och en förhoppning att publiken ska leta sig vidare till museets övriga avdelningar, som ju bjuder på en välmatad konsthistorisk resa genom tiderna.  

BRITT NORDBERG