AUGUST STRINDBERG SOM BILDKONSTNÄR

Strindberg - fritänkare i allt

Göteborgs Konstmuseum 24 november – 24 februari 2013
PRESSBILD_August Strindberg, "Wunderkameran", Stockholm, 1906.

Strindberg föddes 1849, tio år efter fotografins officiella födelsedag. Den 19 augusti 1839 kungjordes Daguerres upptäckt vid ett möte med vetenskaps- och konstakademierna i Institut de France. August Strindberg växte alltså upp samtidigt med fotografiets utveckling och började också tidigt intressera sig för dess möjligheter.  En kusin till honom, Ludvig Strindberg, ägde en kamera, som den unge August fick låna för att prova på att fotografera.

Genom hela Strindbergs liv har både måleriet och fotografiet funnits med parallellt med skrivandet. Under de perioder han hade svårt att skriva fanns bildkonsten som en utväg. 
Han var också konstkritiker och skrev flera artiklar om konst, bland annat ”Betraktarens roll i konstverket”. Där hävdade han att betraktaren var medskapare i konstverket. 
”Slumpens roll i konstskapandet” var en annan essä, som han först skrev på franska och som sedan översattes till svenska. Den handlar om att konstnären måste ta tillvara slumpen och tillfälligheterna i skapandet.


PRESSBILD_August Strindberg, Molnfotografi, Stockholm, 1907-08.

Utställningen på Göteborgs Konstmuseum visar bland annat en hel svit med fotografier tagna i Gersau i Schweiz. Där befann sig Strindberg 1886 tillsammans med hela sin familj, sin hustru Siri von Essen och de tre barnen, Greta, Karin och Hans. Förutom de klassiska självporträtten innehåller sviten också en serie bilder på barnen. Okonventionella för den tidens mått, där barnen är fångade i vardagens olika situationer. Det finns en närhet och ömsinthet i dessa bilder som kanske inte helt stämmer med den traditionella bilden av Strindberg som den självupptagne författaren.


PRESSBILD__August Strindberg, August, Greta, Karin, Gersau, 1886.

En stor samling porträtt av Strindberg finns också med på utställningen. De välkända där han iscensätter sig själv i olika roller. Han samarbetade med andra fotografer, men var nog den som komponerade bilderna av sig själv och bestämde hur han skulle ta sig ut. Hans bildseende är också mycket medvetet. Man kan se honom stående i en dörröppning med dörrkarmen som inramning på ena sidan av bilden. Eller på en balkong i Gersau med balkongräckets slingor som fortsätter i stolens ryggstöd i förgrunden.



Alkemisten Strindberg fick sitt utlopp i fototekniken. Han experimenterade mycket. En del projekt gick helt åt skogen. Inget finns bevarat utom hans anteckningar. Andra har resulterat i ett fåtal efterlämnade foton. Ett av de många experimenten gick ut på att ta bilder utan kameralins. Han byggde själv en ”låda” för detta ändamål, Wunderkameran. Man skulle då kunna ta sanna psykologiska porträtt av personer utan kameralinsens förvrängning. På 1890-talet experimenterade han med fotogram och celestografier, där plåten var riktad direkt mot himlen utan kamera.


PRESSBILD_August Strindberg, Celestografi Dornach, 1893-94.

Målaren August Strindberg är kanske mest känd för sina dramatiska bilder av stormande hav 
och mörka moln. På Göteborgs Konstmuseum visas bland annat ett par små målningar med ett stillsammare landskap, ”Strand i Sommarnatt” från Dalarö och ”Den ensamma tisteln”. Bägge är från 1892 och om det inte vore för en ensam växt i förgrunden skulle de kunna ses som helt abstrakta målningar.



Utställningen ”August Strindberg som bildkonstnär” visar en konstnär som var fritänkare i vad han än gav sig in på. Hans experimenterande med kameran visar att han såg även fotot som en konstform. Hans konstsyn förebådar modernismen och hans tankar kring bild, måleri såväl som foto, ligger märkligt nära vår egen tid, hundra år senare.

TEXT/FOTO
BERIT JONSVIK
Pressbilder Göteborgs Konstmuseum