Johanna Tymark,  Marika Schütz, Lars Rylander, Johan Bjärntoft,  Charlotta Bellander och  Kristina Falck

Gallerirunda januari 2013 

Galleri Konstepidemin  12 jan – 3 feb 2013, Galleri Kim Anstensen  12 – 30 jan 2013, Galleri Lerverk  12 jan – 4 feb   2013 

På årets första gallerirunda bjuds vi på kraftfullt måleri, målat med lust, signerat Lars Rylander. Johanna Tymark och Marika Schütz undersöker bland annat hur kropp och psyke förhåller sig till olika platser och så blir det lergods av nyexaminerade masterelever från HDK. 

Johanna Tymark 

Marika Schütz 

Galleri Konstepidemin 

12 jan – 3 feb 2013 

 

Materialisering av tidens gång 

På Galleri Konstepidemin visas det just nu egentligen två olika utställningar. Förutom Johanna Tymarks utställning visas i det inre rummet ett samarbetsprojekt mellan Johanna och Marika Schütz. 

 

Vi börjar med Johanna Tymark själv, som visar upp en slags urban miljö där flera av objekten, till exempel ett förfallet parkeringshus i en förminskad skala i det närmaste har fallit samman. 

 – Det är lite som när man hittar en gammal husgrund i skogen fast här kan man tänka sig vår tid blivit dåtid, säger Johanna Tymark. 

Också flera andra objekt är förminskade som till exempel en tvärhand hög container. Containers, byggnadsställningar och fallfärdiga parkeringshus fungerar som pusselbitar som antyder en miljö i olika stadier av förfall och ombyggnad. Det lämnas plats åt betraktaren att själv lägga till saker och man får en känsla av förändring, att tid passerat.  

Alla delarna i utställningen hänger ihop med varandra och bildar en helhet dels genom att Johanna kombinerar olika sätt att jobba på, som att blanda tredimensionella föremål och målningar. Men också på så sätt att hon låter det fysiska utställningsrummets väggar och tak bli en del av installationen. 

 Det sker till exempel genom att hon lagt till saker som får väggarna runtomkring att aktiveras och på så sätt bli en del av verket. 

 

I det inre rummet på Galleri Konstepidemin visas installationen State of Mind av Johanna Tymark och Marika Schütz. 

Från början var det tänkt att det skulle bli en film om hur kropp och psyke förhåller sig till olika platser men under arbetets gång kände de att filmformatet var begränsande. Videoscener från olika platser finns kvar men till dessa har Johanna skapat skulpturer och skisser och Marika skrivit text. Besökaren vandrar genom en platsbyggd bakgård med videopassage och trappa. På ena väggen hänger en välfylld anslagstavla som kan ses som en tankekarta över hur de har jobbat, och där de nyskrivna texterna ”Karta för vargar” även fungerar som ögonblicksbilder från staden. Ofta är stadsrummet diffust tecknat men det finns vissa referenser till Göteborg som ”ALLT UTGÅR FRÅN JÄRNTORGET”.  

– När man bott länge i en stad har man många olika slags minnen till platser, de subjektiva upplevelserna skapar en inre karta av staden. Anslagstavlan fungerar som en slags analogi. Man kan läsa en textrad här och där, titta på olika skisser och själv välja hur man vill gå in och ut ur verket, säger Marika Schütz. 

Roger Johansson 

 

 


Lars Rylander

Lars Rylander 

Galleri Kim Anstensen 

12 – 30 jan 2013 

 

Lars Rylander vill bli överraskad 

Känslor och lust är drivkraften. Om det inte känns lustfyllt lägger han penslarna åt sidan men det är sällan det sker.       

– Jag har inga svåra perioder som konstnär när jag inte kan jobba och få ur mig något. Jag gör det för att jag gillar det och jag gillar det nästan alltid, säger han. 

Kanske bidrar hans arbetsmetoder till att han allt som oftast lyckas känna lust inför sitt målande. Han vill gärna bli överraskad och gillar när det blir en påverkan som han inte kan bestämma perfekt över. Exempelvis när han målar mindre bilder går det oftast till som så att han lägger ut dem på ateljégolvet och går runt helt förutsättningslöst och målar. Sedan när han börjar närma sig någonting som han vill ha, då plockar han upp den på ett bord eller hänger den på väggen.  

– Då kommer den lite för nära för att jag ska kunna se den ordentligt och då får jag en del där jag inte kan påverka så mycket.  

Ett annat exempel på hur han väljer att släppa på kontrollen är att han ibland medvetet jobbar i sin ateljé när mörkret faller ute. 

– Då tänder jag inte ljuset utan fortsätter ändå, och får då mera av den där delen av en påverkan jag inte kan bestämma perfekt över. 

Tavlorna har under arbetets gång heller inget bestämt upp eller ner, det kan bestämmas så sent som när han hänger ut dem och därför är en del signerade på flera sidor. Även detta kanske bidrar till att arbetsprocessen hålls levande och spännande. Eller så är det så att Lars Rylander helt enkelt gillar det han gör. 

Roger Johansson 

 

 


Johan Bjärntoft

Johan Bjärntoft 

Charlotta Bellander 

Kristina Falck 

Galleri Lerverk 

12 jan – 4 feb   2013 

 

Lerverk visar tre nyexaminerade masterstudenter från HDK. 

 

 

Infruset, Johan Bjärntoft

När utställningen planerades så visste han direkt att det var just den här väggen han ville ha och det var innan han riktigt visste vad han skulle göra. Tidigare har han jobbat mycket tredimensionellt och de lerremsor som nu pryder galleriets vägg är lite av en ny variant på tidigare arbeten. Materialet är vit stengodslera som han har sprayat med en porslinsengob och sedan glaserat delvis.  

Det var under sin masterutbildning som Johan Bjärntoft började jobba mer tredimensionellt. Han valde då också bort glasyr och färg för att jobba mer med snäva färgskalor. 

– Jag kände att det finns så mycket att undersöka med form, så för att kunna göra det fullt ut och för att kunna se det valde jag bort färg från början. I de här senaste arbetena har jag också jobbat mycket processinriktat och inte alltid varit fokuserad på resultatet, utan att jag måste ha kul i arbetet och undersöka vad jag kan göra. 

 

 


Charlotta Bellander

Imaginär natur, Charlotta Bellander 

Charlotte Bellanders installation är en slags arkitektur som samtidigt är ett slags landskap. När hon arbetar utgår hon ofta från fotografi och leran kan hon sedan använda som ett verktyg för det hon vill säga. Hon gillar också att föra in andra element, som till exempel MDF-skivor. Hon försöker också utforska vad hon kan göra med leran för att få fram den stämning hon är ute efter. 

–  Jag gillar att sätta samman saker, bilda en helhet av olika delar och även att testa hur långt jag kan ta materialet, för att se hur långt jag egentligen kan gå med leran.  

Hon strävar efter att inte se det som begränsningar att leran spricker eller hur den beter sig. Utan att istället se det som kvalitéer och ta vara på saker som händer. 

–  Leran har oändliga möjligheter, man kan göra väldigt mycket. Leran ger dig också oväntade upptäckter och då gäller det att utnyttja det till max. 

 

 


Kristina Falck

Rytm, Kristina Falck 

Bruksting för fantasin och till bordet. På ett bord har det dukats upp olika bruksföremål i gjutet infärgat stengods och med dem skapas också en lekfull stad. På bordet hittar vi till exempel ett saltkar, en grästuva, ett uppläggningsfat, skålar som hon kallar olika namn, fabriker och vägar. Kristina Falck jobbar grafiskt med färg och bild – funktion. Numera jobbar hon mest med lera men har tidigare också hållit på en del med mönster och illustrationer.  

– Det är roligt att lera ger så mycket möjligheter och eftersom jag gillar bruks och även gillar bild så kan jag sammankoppla det. Här har jag jobbat med bruks som en bild, en stad, en komposition av bruksföremål. 

Roger Johansson