Görel Steg

Varje målning är ett äventyr 

24 augusti – 15 september 2013, Göteborgs Konstförening
Laddning, Görel Steg

På ett sätt kan man säga att Görel Steg hittat tillbaka till det tredimensionella. I början jobbade hon främst med skulpturer men någon gång i mitten av 1990-talet tog det stopp och hon började istället måla. Den aktuella utställningen innehåller dels målningar på papper men även målningar på plexiglas som hon ofta formar tredimensionellt. Intresset för plexiglasets egenskaper väcktes i samband med att hon gjorde en utsmyckning på Uddevalla sjukhus för ett par år sedan.

– Jag som tidigare jobbat mycket med trä tilltalades av att plexiglaset är så lätt och går att böja och forma.

Hon tilltalas också av att färgerna får ett djup eftersom de målas på baksidan. Eftersom hon målar på baksidan av plexiglasskivan får hon tänka och planera baklänges eftersom det hon målar överst kommer att hamna längst bak och tvärt om.

– Jag målar tunna lager med akrylfärg och vaxkrita på baksidan. Oftast målar jag först på ett stycke, böjer och sedan går jag på igen. Sedan skrapar jag bort, målar till och anpassar mig och jobbar med den utifrån den form och färg den har.

Arbetsprocessen beskriver hon som spontan och snabb för stunden samtidigt som den också parallellt löper över lång tid. Det händer ofta att hon kämpar på men att hon efter ett tag tröttnar om hon inte blir nöjd. Då lägger hon ifrån sig arbetsmaterialet, som får ligga till sig. Efter ett tag tas de fram och hon prövar på nytt och kanske ändrar hon då helt inriktning om hon hittar en annan väg.

– Är jag inte nöjd kan jag klippa av en bit och prova om den passar någon annan stans.Förr när hon skulpterade i trä och betong kunde hon ofta se något framför sig och så gjorde hon en skiss för att sedan tillverka efter den. Idag är det mer att hon bara sätter igång.

– Nu är det väldigt mycket att jag börjar med någonting ganska planlöst för att få något att jobba med och så reagerar jag på det, och eftersom jag har mycket från tidigare så tar jag fram någon gammal bit och så sätter jag ihop några bitar så jag får något jag kan ha en dialog med. För mig är det viktigt med det där samspelet mellan det jag ser. Det är det som gör att jag vill göra en förändring eller lägga till. Och ibland är det roligt att jobba med något jag är väldigt missnöjd med, just för att jag är missnöjd, för då vågar jag vara väldigt fri.


Växtkraft 2, Görel Steg

När vet hon att det är färdigt?

– Det är nog att jag ser det, jag känner att nu har den något slags liv.

Drivkrafterna för henne är flera. En är den att varje gång hon börjar med något nytt så känns det som ett stort äventyr och en upptäcksfärd över vart de ska ta vägen. Både beträffande det hon arbetar med men även en upptäcktsfärd över åren vart hon själv är på väg

– Jag börjar i en ända och undrar sedan vad ska det bli av det till slut, det känns som ett stort äventyr. Jag är nyfiken på vad som ska hända med det båda dimensionerna, grejen och mig själv. En annan drivkraft, förutom att det är roligt, är väl det att det ger mig någon slags känsla av meningsfullhet, men det är också en någon slags förundran och intresse över livskraften. Inte så att jag tänker så när jag jobbar, men om man någonstans ser ett extra fint naturprogram eller så, det ger mig en energi som sedan kanske tar vägen någonstans. Jag inspireras mycket av naturen och då inte vackra landskap, även om jag älskar det, utan mer hur förunderligt livet är i stort och smått.


Görel Steg vid sin Sköld

Både målningarna på papper och plexiglas är ofta väldigt färgglada, färger är viktigt för henne.

– Jo, det är viktigt. Ibland när jag cyklar i stan en sådan där grå decemberdag, och om jag känner mig lite hängig, så kan jag känna, åh jag längtar så efter orange.

Hon säger sig inte ha några uttalade förebilder inom bildkonsten men en händelse har betytt mycket för henne.

– När jag gick på Hovedkous för många år sedan så var det mer eller mindre omedvetet att man skulle göra på ett visst sätt. Så som man sett att det skulle vara så trodde man att man skulle göra.

Då hade Åke Pallarp en utställning på Konstmuseet och när jag kom dit stod det en grej utanför. Det blev en sådan aha-upplevelse. Oj, får man göra så? Får man göra vad man vill? Senare har jag inte direkt tittat jättemycket på vad han har gjort, men det var en jättestark upplevelse, just friheten att man fick lov att göra vad man vill.

 

ROGER JOHANSSON


Haute couture, Görel Steg

 

 

Till sist men inte minst, glöm inte att även titta in i lilla galleriet.

 

Göteborgs Konstförening

Lilla galleriet

Maria Uleander, färgade textilier

24 augusti – 15 september 2013

 

I Göteborgs Konstförenings lilla galleri ställer Maria Uleander ut sina tredimensionella textilier. Mönster är ett genomgående tema hos Uleander och här har hon jobbat med moduler som hon klippt, färgat och fogat samman till olika geometriska mönster.


Maria Uleander


Gul figur, Görel Steg


Energi, Görel Steg