Lena Irvall

  • Lena Irvall berättar om livets väv

Lekfullhet och djup

8 - 23 mars 2014, Galleri Majnabbe
Buddha vid floden, blandteknik, 75x65 cm, Lena Irvall

I konstnären Lena Irvalls produktion finns alltid en spännande nästan magisk dualism, som handlar om det motsägelsefulla i livet, om lusten och glädjen men också om de mörka undertonerna och om mänskliga existentiella frågor. Hon väcker ofta förundran och uppmärksamhet med sina märkliga bilder, och man kan fastna i hennes poetiska berättelser, som ställer frågor utan att avge några svar.

Under mars månad finns hennes bilder på Galleri Majnabbe i Göteborg. Samtidigt visar konstnären Lasse Söderholm stämningsfullt naturmåleri i galleriets mindre rum.

Lena Irvall har sina rötter i Värmland och efter utbildningen på textillinjen vid Konstfack i Stockholm 1970-75 återvände hon till Karlstad, men har i senare perioder också bott i Göteborg. Studietiden kändes som en enda lång upptäcktsresa med många nya tekniker inom textilområdet. Plötsligt öppnades en ny värld med tryck, applikation, broderi och olika blandtekniker, som hon kunde använda ihop med mycket känsliga och personliga motiv. Det gick att bryta gamla textila traditioner, och denna vitala tid födde en enorm lust och glädje över konstens många möjligheter. Det bundna vävandet i gobelänger byttes ut mot fritt bildskapande.

– Det var verkligen en kreativ tid, där allt var tillåtet, och det gick att blomma ut med sina egna personliga tankar och idéer. Det satte fart på allt arbete i nytänkande banor. Jag har ännu idag nytta av arbetsprocessen och förhållningssättet till bilden, som jag lärde mig att praktisera i skolan. Allt var tillåtet och möjligt!


Lena Irvall, foto: Gun Hellervik

Med den värmländska skogen, naturen och den egna familjens vardagsliv som bakgrund i allt konstnärligt arbete har hon ständigt experimenterat med grafik, blandtekniker, fritt broderi, tygrester, samt collage och papper. I minnets djupaste skrymslen finns alltid det längtansfulla bandet till naturen med björkstammar, ljusskimmer, vassruggar och strömmande vattendrag. Om hon vill kan det abstraheras och göras till mönster med ränder, rutor och prickar. Hon letar efter enkelheten i det naiva, barnsliga, och ibland kan hennes bilder visa släktskap med den globala folkkonstens form- och färgrikedom. Det finns också en flickaktig uppriktighet och en humoristisk ådra i allt hon gör.

– I grunden berättar jag om mitt liv, som kombinerat med alla händelser runt omkring blir till bilder. Barn, hus, rum, månen och trädgårdar blir till symboler, och även om bildspråket har utvecklats med åren har det alltid bibehållit sin kärna. Jag vill framför allt gestalta en inre värld men samtidigt delta i den yttre sociala verkligheten.


Vårvinter, blandteknik 80x65 cm, Lena Irvall

Bakom den rättframma leken, nyfikenheten och lusten över de viktiga förändringarna i den skapande processen lever emellertid alltid en annan dimension, en djupare andlig sida, som handlar om människans roll i tillvaron.

– Jag vet inte alltid själv vad jag arbetar med. Det handlar om upplevelser och känslor som måste gestaltas på ett nytt sätt i bilden. Kanske är det ett sätt att titta in i sin egen inre oro, men ofta har jag förstått att det träffar en viktig klangbotten i en annan människa.


Den gula skogen, blandteknik, 80x80 cm, Lena Irvall

På senare tid har hon också börjat arbeta med ett mer abstrakt bildspråk, där fragment ur den berättande poetiska bilden kan renodlas, förstoras eller accentueras. I utställningssammanhang fungerar de ändå alltid tillsammans eftersom den pågående processen blir synlig som en suggestiv rörelse. Formerna böljar fram och tillbaka och utvecklas ur varandra. När hon i en längtan efter att komma vidare med sitt arbete deltog i en kurs med abstrakta formproblem på Gerlesborgsskolan i Stockholm, var det först svårt att hitta en väg framåt ur det invanda arbetssättet.

– Det gällde att komma bort från mina vanliga uttryck i bilderna och jag såg inte vad jag borde göra, men kursledaren och konstnären Susann Brännström lärde mig att fokusera och ta fasta på speciella formelement, som kunde få en egen utveckling. Då löste det sig, och idag arbetar jag med de olika uttryckssätten samtidigt i en lustfylld och fruktbar växelverkan. Det var nödvändigt att komma vidare, och jag kunde använda min aldrig sinande glädje över mönsterrikedom på ett nytt oväntat sätt. Nu har jag t o m börjat arbeta med stilleben och vi får se vad som händer.

Under de senaste tio åren har hon arbetat för Kulturskolan i Karlstad med barn mellan 6-11 år.

– Det har varit ett oerhört stimulerande äventyr och för mig är det viktigt att vara social, behövd och kunna bidra med en viktig insats i samhället. Barnen är så fria och jag har fått mycket tillbaka i form av andra synsätt och problemlösningar.

 

GUN HELLERVIK


Stilleben, akryl, 35x40 cm, Lena Irvall


Tjärn vid Ekshärad, blandteknik, 85x70 cm, Lena Irvall


Promenad på stenbron, blandteknik, 85x60 cm, Lena Irvall