Att döma av utseendet – om kroppsideal, normer, fördomar och stereotyper

27 juni – 11 januari 2015, Göteborgs Naturhistoriska Museum
Sophus Schack, Fysionomiska studier, 1833

Att Antikens ideal fortfarande genomsyrar hela den västerländska synen på människans kropp och vårt utseende är knappast någon nyhet. Men det är ändå nyttigt att påminnas om det historiska sambandet angående hur vi dömer utifrån utseende, speciellt i dessa tider då allt för många hellre påpekar eventuella olikheter än likheter människor emellan.

Utställningen "Att döma av utseendet" handlar om hur man sett på sambandet mellan utseende och karaktär genom århundradena och att mycket av de tankarna lever kvar än idag.

Utställningen är framtagen i samarbete mellan Högskolan i Skövde och Skövde Stadsmuseum, med utgångspunkt från boken "Tecknad karaktär. Anatomi, fysionomi och psykologi" av Lars Vipsjö och Kevin Bergsten. Eva Goffe, enhetschef på Göteborgs Naturhistoriska Museum, menar att det är ett aktuellt ämne och att det är intressant att visa på hur man tänkte förr. Att dessa gamla normer och föreställningar faktiskt lever kvar och kan forma dagens ideal och också vara grogrund för rasism, fördomar och utanförskap.


Sophus Schack, Fysionomiska studier, 1833

Redan under antiken uppstod normer och ideal angående människokroppen, ideal som lever kvar i vår tid i till exempel reklam, mode, film och dataspel. Från antiken kommer också idén om att en vacker kropp och en vacker själ hör ihop. Dessa tankar vidareutvecklades senare inom den pseudovetenskapliga fysionomiken, där man försökte läsa av människors karaktär efter deras utseende. Själva menade dessa ”vetenskapsmän” att de sysslade med objektiv forskning men teorierna byggdes på fördomar. Idag påverkas vi fortfarande av de här idéerna i vår vardag. Forskning visar att ditt utseende påverkar dina möjligheter att få ett jobb och kanske avgör vilken lön du får. Fysionomiken skapade stereotyper som idag är svåra att se förbi.


Gråtande skelett och gestikulerande muskelmannekäng i landskap (bilden något beskuren), Kevin Bergsten

Utställningen påminner oss också om en annan pseudovetenskap, rasbiologin. Statens institut för rasbiologi i Uppsala grundades 1921. Uppdraget var att göra en rasbiologisk undersökning av det svenska folket och att sprida kunskap om rasbiologi till det svenska folket. Rasbiologiska institutet hade ett starkt stöd i de flesta politiska partierna. Idag är det tack och lov få som vurmar för mätning av skallar och det är lätt att skratta åt olika berättelser om hur svenska vetenskapsmän reste land och rike runt för att mäta skallar och dela in människor i olika typer. Men det är ett skratt som fastnar i halsen med tanke på hur de här idéerna, i olika nya varianter, på nytt frodas i dagens Europa.

ROGER JOHANSSON


Ècorché, Jim Vikström


JJ Grandville, Lustiga taflor ur djurens lif, 1877


Utställningsvy, i förgrunden: Venus och Apollon, Kevin Bergsten