Brittmarie Sundström

Ett fysiskt påtagligt måleri

– Brittmarie Sundström fördjupar sig i färgklangen

31jan–15 febr 2015, Galleri Uddenberg
Mitt i prick, olja 120x120 cm. t.h Tecken i vitt, olja 120x120 cm

Det finns konstnärer som har en alldeles särskild begåvning för färgen, och som med hjälp av den kan forma starka känslomässiga uttryck i sina bilder oavsett teknik och format. Brittmarie Sundström har länge bott i Göteborgs­området och har under de senaste decennierna gjort sig känd över hela ­landet som en djärv målare med ett hängivet förhållande till materialet och färgen. Det gör henne till en intuitivt kommunikativ konstnär. 

Brittmarie Sundström har alltid arbetat i ett brett färgregister med abstrakta former, där det mest slående i uttrycket är värmen och det lyriska känsloläget hos färgerna, som ofta pendlar mellan rött, orange, gult och mintgrönt och kan blandas eller ­mötas med en häpnadsväckande självklarhet i en speciell klang. Det handlar om en hel värld av färger, där oljan glöder och sprakar i många lager, och där strukturen är en del av helheten. Nyligen har också stora tuftade mattor förstärkt uttrycket med en påtaglig lätthet och mjukhet i anslaget.

Hon började sent sin egen utbildning men hade ändå under många år alltsedan barndomen levt med färger, material och bildproblematik, efter­som modern var textilkonstnär och ofta hade stora beställningar. Det var naturligt att arbeta med färger, och de fanns överallt i huset i form av garner och tyglappar.


Grön, olja 20x40 cm

– När jag växte upp var nästan alla textilier bruna och murriga, och det kanske var någonting som låg i tiden. Jag ville gärna hjälpa mamma i arbetet, och jag vet att hon uppskattade att jag plockade fram helt andra färgkombinationer, som nog var både djärvare och friskare med utgångspunkt från min egen tidsålder. Det var väldigt spännande, och jag kände tidigt att färgen var bärare av något fysiskt och påtagligt lustbetonat.


Kors och tvärs II, olja 30x30 cm­

I sina bilder med främst olja har hon under åren visat en konstant utveckling från det halv­realistiska till det rent abstrakta måleriet, som ­ibland kan mynna ut i monokromer. Tekniken är i huvudsak densamma, men på senare tid har det också blivit många bilder i akryl eller med under­målningar i akryl. I ett viktigt spår finns också den stora produktionen av grafik i silkscreen, som nästan upplevs som måleri tack vare den komplicerade tryckprocessen, där de många färglagren bidrar till djup och lyster. Lusten till färgen, dess ton och klang finns med överallt.

– Jag älskar ju egentligen oljemåleriet mer än alla andra tekniker, och jag blir själv full av färg under arbetets gång. Det passar mig med sin fysiska påtaglighet, och jag kan ändra och lägga till efter hand. Ofta använder jag också tidningspapper för att suga upp färgen och lägga den någon annanstans i bilden, men annars varierar jag mellan kniv, penslar, händer, papper och trasor för att uppnå en viss struktur och ett djup i mitt färgbygge. Det är en intensiv och spännande process, som idag tar längre tid än tidigare, och det är viktigt att jag får vara ifred i min egen ateljévrå utan att bli störd. Jag sliter verkligen med bilderna i en stark anspänning, och efter den totala koncentrationen måste jag göra någonting annorlunda för att vila hjärnan.  Ibland är jag helt slut. Ofta återvänder jag envist till bilder, som saknar något, och jag ger mig inte förrän det finns en lösning.  Man kan undersöka samma bild på olika sätt, gång på gång, och ”dra” i den för att hitta nya vägar att komma framåt. Under en period tålde jag inte lösningsmedel och fick då börja laborera med akryl, men det passade mig inte. Det var svårt att nå fram, och jag saknade strukturen och sinnligheten. Istället använder jag idag akryl i alla mina undermålningar och avslutar med oljan. Djupet och uttrycket är beroende av alla färglager, och trots sin mängd kan de skapa en viss transparens, som jag alltid försöker eftersträva. 


Kors och tvärs I, olja 10x10 cm

Utöver enkla geometriska former med ränder och rutmönster i målningarna förekommer också symboler, märken och emblem, som kan upprepas över hela ytan och få olika verkan mot en mörk eller ljus grund. Det blir effektivt i en utställning med både täta och luftiga bilder, som samsas med monokromer och tillsammans ger både styrsel och spänning.  Brittmarie Sundström arbetar ofta med riktigt stora format och känner ingen rädsla inför uppgiften.

– Jag är nyfiken på färg och tycker om att omslutas i arbetet med stora färgytor. Det är omfamnande, och det är nog också lättare att kommunicera genom stora målningar. Lusten och kärleken till färgen måste trots allt synas i både stort och smått. Efter en period i arbete med kraftfulla starka färger är det skönt att få vila sig i det vita ibland, som kan framhävas med tydlig struktur men också ligga som en transparent hinna över färgrika undermålningar.


I det gröna, olja 110x110 cm

– Mina serigrafier har också många lager med färg och är för mig som målningar översatta till grafik. I samband med tryckningen hos välkände Ingvar Landberg i Stockholm är jag alltid närvarande, och vi arbetar tätt tillsammans i flera dagar för att uppnå bästa resultat. Tryckaren gör grovjobbet, och hans kunskaper och långa erfarenhet gör den mödosamma och komplicerade tryckprocessen till ett verkligt äventyr. Färg läggs över färg i många lager till en nästan tredimensionell bild, men en gång vid det nittonde färgtrycket dog hela bilden, så som ofta kan hända i en överarbetad akvarell.


Under arbete, olja 100x100 cm

Britttmarie Sundström har många intensiva arbets­år bakom sig, och flera bilder har blivit inköpta för placering i det offentliga rummet. Idag är ekonomin mer ansträngd hos stat, region ­eller kommun, och samtidigt försvinner vissa konst­före­ningar och välkända gallerier i Västsverige. Det har blivit svårare ekonomiskt för hela konstnärskåren.

– Jag tror att det känns tungt för alla, när ekonomin hårdnar i samhället, men det är nödvändigt att arbeta vidare och kanske skaffa sig kontakter utomlands, eftersom världen har krympt. Det är viktigt med upplevelser och stimulans utifrån, och jag måste alltid ha nya andningshål, där jag kan hämta målarlust och glädje i livet. Jag är uppvuxen vid en strand söder om Göteborg med hela havet utanför fönstren, så det är ännu idag svårt att bo långt från vattnet. Märkligt nog blir det sällan blå målningar. Det är givetvis uppiggande att vara utomlands, men naturen här hemma på Särö med havet och långa promenader oavsett väderlek visar alltid upp sin omväxlande skönhet i både färg och form, och allt är ju gratis!  Det finns mycket i det enkla vardagslivet, som ger ny energi i arbetet. Vissa konstnärer både samtida och i förfluten tid har dessutom haft avgörande betydelse för min egen utveckling. 


Mönster tuftad matta i ull/silke, 180x200 cm

Det textila arvet har alltid funnits i bakgrunden, och på senare tid har Brittmarie Sundström också börjat arbeta med tuftade mattor i stort format med hennes egna målningar som underlag. I den nya textila tekniken har bilderna fått en helt annan utstrålning med lite diffusare konturer och en tydligare värme, och plötsligt har en ny väg öppnat sig, som egent­ligen alltid har funnits där. Några mattor har tillverkats av Kasthalls på hennes egen beställning, men priset har blivit högt, och det är därför svårt att skapa nya mattor utan att ha en bestämd avsättning för dem i förväg.

– Det var en stor lycka att återuppliva mina tidiga minnen med textil konst. Någonting outtalat har fallit på plats. Nu finns det bredvid måleriet en ny annorlunda väg att berätta om i bild.

 

 Text och foto: GUN HELLERVIK