GALLERIROND våren 2005

A Gallery
27/1–5/2 2005

Viktoria Hallenius



Naturupplevelsen och ljuset är viktigt för Viktoria Hallenius vare sig det är bron över Themsen, bryggan i Fjällbacka eller öknen i Egypten hon målar.




Hon bor sedan länge i London men flyttade tillbaka till Göteborg i sex år och det var här hon började måla på heltid.
– Jag saknade den svenska naturen och ljuset. Fick väldigt mycket inspiration när jag var här. Det blev ganska naturligt för mig att spendera tid i Göteborg igen, säger Viktoria.
– Är man uppvuxen vid västkusten känner man en extra dragningskraft till havet och ljuset. Nu bor jag i London men behöver komma hem och andas ibland. Jag möter inspirerande människor i England men tycker om lugnet här.
Naturinspirationen hittar hon överallt, även i storstaden. En svit målningar ägnar hon Albert Bridge, inte långt från lägenheten i Battersea i London.



– Den är väldigt fin, alltid upplyst på kvällen. Det är härligt att vara vid vatten och Themsen blir renare och renare. Det händer mer och mer runt Themsen, det är fler taxibåtar som åker in till city. De bygger stora compounds, bostadsområden, med utsikt över floden.
Hon förnekar inte att det finns ett romantiskt skimmer över målningarna, med motiv av den raka bron i den röda solnedgången.
– Jag älskar den vid skymningen, vid ”dusk and dawn”, ljuset är så fantastiskt då. Ofta ser man människor i sina egna tankar, det är lite magiskt, säger Viktoria som målar sin egen relation till naturen ut individens perspektiv.
Stillheten vid solnedgången och -uppgången kan hon hitta var hon än är.
– Det kommer plötsligt en stillhet och ett lugn. Då gäller det att vara där.
Hon skissar med akryl och tar till ateljén i samma stadsdel. Sen målar hon med akryl och olja. Till skimret i målningen, där vissa ytor tycks avskalade ner till dukens väv, får hon fram genom en speciell teknik.
– Jag arbetar mycket med duken, avslöjar hon.



Impressionismen ligger henne nära hjärtat och hon tittar gärna på konst av Edgar Degas, Pisarro och Sissley.
Ännu varmare och nästan brända blir färgerna i hennes ökenlandskap där luften vibrerar i hettan. Hon fick inspirationen under en resa i siwaöknen som breder ut sig i norra delen av Egypten i riktning mot Libyen.
– Den är oerhört vacker och orörd. Jag blir ren i upplevelsen och orkar inte oroa mig för detaljer. Hettan tar över.
Hon hade med sig dukar och målade i beduintält och la ut sina färger på marken. En kontrast är svenska Fjällbacka, där hon målar solnedgången vid bryggan. Och den lilla bohuslänska staden i snö om vintern.
Viktoria visar också krokiskisser med uppbrutna linjer och kroppsmålningar.
– Kroki är väldigt viktigt och jag tecknar väldigt mycket. Jag ser inga raka linjer, tecknar mer skuggor för att få fram formen snabbt.
Viktoria Hallenius har gått St Andrews university i Skottland och Chelsea College of Art (måleri) i London.


JAN BERGMAN