Kristina Schmid

Växelspel mellan skulptur och bild

16 april – 7 maj 2016, Galleri 1, Göteborg
Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson

Kristina Schmid visar upp en bildvärld som är minst sagt egensinnig och speciell. Figurer som paradoxalt känns bekanta samtidigt som man upplever att det är original som man inte sett någon annanstans.

Kristina Schmid jobbar som i ett växelspel mellan skulptur och bild så motiven går in i varandra. Vissa motiv återkommer både som bild och skulptur. Till exempel är ett av fotografierna från när hon gör en gipsform på hennes systerdotters ansikte. En gipsform som sedan lever vidare i skulpturen ”Växelverkan”.

Skor har blivit något som hon gärna använder, ett tydligt sätt att ge en form en mänsklig gestalt. Dödskallar, fågelbon och fåglar återkommer också ofta.

– Tidigare gjorde jag lerfigurer som jag fotograferade av i uppbyggda miljöer. Den här gången använde jag mig av fotografier jag tagit privat som jag sedan målade på med akvarell och därefter fotograferade av.

 


Växelverkan (vax och gips), Riskgrupp (gips), Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson

I materialväg använder hon det hon kommer över, men den här gången har hon även gjutit i brons eftersom hon arbetat med det genom sina uppdrag.

– Jag tycker om att arbeta med för mig helt nya material, det ger en lekfullhet i arbetet. Jag tycker också om att ställa oväntade material mot varandra som björk och spets.

Titeln ”Minnet av ett sammanhang” bygger till viss del på hennes arbetsmetod inför utställningen.

– Jag hade svårt att hitta en ingång när jag skulle börja jobba med utställningen, därför utgick jag från det jag hittade i ateljén och jobbade vidare med det.


I förgrunden: Jämmerlåten (vax, pilgrenar och trasmatta), Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson

Nästan alla verk i utställningen härstammar från tidigare arbeten, det är gamla gjutformar som blivit över, påbörjade skulpturer hon inte avslutat och delar hon lagt åt sidan och nu arbetat fram till nya verk.

– Även några av fotografierna kommer från negativ jag hittat från tidigare projekt och då valt bort. Så man kan säga att jag tagit dom från ett sammanhang till ett annat. Till exempel visar jag några målningar, men även där var utgångspunkten materialet, plexiskivor jag hade över sedan flera år tillbaka som egentligen skulle varit till något annat. Likadant med spetsen som dyker upp på flera ställen. Det är spets jag fått av en släkting som hon fått ärva av sin mamma som sydde brudslöjor, säger hon.

Björknävret kommer från några avsågade björkar hon hittade lämnade på gatan i Stockholm. Därför kan man säga att hon denna gång utgått från materialet och inte som tidigare då hon ofta utgått från en titel.

– Den här gången har titlarna växt fram medan jag arbetat.


Tendens eller undantag (textil, frigolit och gips), i bakgrund: Riskgrupp (gips), Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson

Senaste gången Kristina Schmid ställde ut i Göteborg var 2010, även då på Galleri 1. De senaste åren har hon inte haft så många utställningar utan mest jobbat med offentliga gestaltningsuppdrag. Just nu jobbar hon bland annat med ett gestaltningsuppdrag till Nya Karolinska i Solna.

ROGER JOHANSSON


Ljusjagare (foto på mdf och målningar på plexi), Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson


Spöket i hjärtat (gips och betong) och Riskgrupp (gips), Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson


Vägvisare (brons, spets, plexi) riskgrupp (gips), Kristina Schmid, Foto: Roger Johansson