Ur Björk med stöd av hemslöjdskonsulenterna i Värmland och Västra Götaland.

Ur Björk

15 maj – 20 aug 2016, Borås Museum
Utställningsvy

Hur många föremål finns det i en enda björk? Tjugotvå slöjdare från Västra Götaland och Värmland visar under sommaren på Borås Museum, vad man kan göra med en enda björk, som ursprungligen var 30 cm i diameter och över 25 m hög.

Under rubriken UR BJÖRK presenteras det häpnadsväckande och tänkvärda resultatet, som sammanlagt gav nästan 400 föremål, och som trots stora skillnader i teknik, storlekar och funktion berättar om innovation och lustfyllt nytänkande.  Slöjdarna arbetar sinsemellan på helt olika sätt med skiftande yrkesbakgrund och ålderstillhörighet, men gemensam är kärleken till trä och lyckan över att få skapa fritt med ett traditionsbundet hantverk. Hela utställningen berättar om en filosofisk livsinställning och ett gemensamt sätt att se på tid och arbete. Tradition och nytänkande möts på ett nästan respektlöst sätt och bidrar till att ge det rent konstnärliga uttrycket en tydligare plats.


Lars-Åke Karlsson

Utställningen är skapad av nätverket Ur Björk med stöd av hemslöjdskonsulenterna i Värmland och Västra Götaland.

 Projektet startades av den välkände slöjdaren Knut Östgård i Lerum, som länge drömt om att kollektivt få slöjda upp en hel björk.  Ett lämpligt träd hittades i Värmland och därefter delades stammen upp i olika storlekar efter de deltagande slöjdarnas önskemål. Vissa ville arbeta i smått, medan andra lockades av att göra flera föremål i stora format och experimentera med färg.

Knut Östgård har vuxit upp på den nordnorska landsbygden, där björk var ett viktigt arbetsmaterial med stort användningsområde.

- Det att känna lukten på våren, när björklöven slog ut är ett kärt minne. Vi drack sav, gjorde små visselpipor och kvastar. Vi tog även näver och bark. Många av de föremål vi använde dagligen var gjorda av björk - likaså flera av våra byggnader på gården….. Eftersom björken varken avger lukt eller smak som träslag är den bäst i hushållet…….. Att gå i skogen och välja ut sitt träd till den slöjd jag vill göra är mycket inspirerande….. Hemma i verkstaden svarvar jag sedan skålar i färsk björk. Övriga ämnen, som jag inom den närmaste veckan inte hinner slöjda klart, läggs i plastpåse, och så förvarar jag dem i frysen tills senare.


Gunnar Lindqvist

Utställningen på Borås Museum, som är producerad av länshemslöjdskonsulenten  Niclas Hallberg känns ovanligt aptitlig, och den är mer arrangerad som en konstutställning, där ljus, mörker och färg får spela mot varandra i ett lustbetonat sceneri. Traditionell utställningsteknik för slöjd verkar ha lämnats åt sidan och ersatts av en mer suggestiv gestaltning, som bättre framhäver de enskilda föremålen.

 Det är genomgående hög kvalitet i utställningen. Föremålen blandas i annorlunda konstellationer, och varje kombination har ett eget uttryck och språk. Det blir både pedagogiskt och medryckande. Mitt i utställningsrummet löper en video med bilder från en stilla björkskog. Det skulle kunna vara ett diffust foto, om inte en liten fågel flyger förbi emellanåt! Vi är mitt i den skira björkskogen!


Gunnar Lindqvist, Dan Nordström och Barbro Löfvenholm

Den traditionella slöjden med skålar, skedar, tråg och korgar finns på plats, men de precisa klassiska formerna i föremål som samlas bredvid varandra får linjerna att lyfta i en gemensam överraskande rörelse. En lysande blå kant på en skål kan förvandla hela föremålet till konst. Gränserna har börjat röra på sig mellan slöjd-hantverk-design-konst och det enkla kan vara det mest avväpnande.

Konsulenten Niclas Hallgren vill arbeta för att föra in den konstnärliga aspekten i slöjden.

- Det finns så många skickliga slöjdare runt om i landet, som arbetar med traditionens och den egna kulturkretsens skatt av mönster och former. Kanske skulle man genom olika samarbetsprojekt och kreativa möten mellan slöjdare skapa nya utvecklingsmöjligheter för slöjden? När olika uttryck möts i en utställning kan plötsligt en reaktion uppstå, som ger slöjden ett annat innehåll. Det leder oss in i nya spännande tankebanor.  Den förändrade globala verkligheten avsätter säkert också sina spår, utan att vi märker det.


Knut Östgård

Lennart Calås från Bengtsfors arbetar i metall och trä och är sedan tidigare känd för sina  älgar och rådjur huggna och utskurna ur ett enda stycke trä. Precisionen är häpnadsväckande, och de små träskulpturerna på några cm verkar nästan omöjliga att göra. Trots den begränsade storleken framstår ändå ben, muskler, hud och päls tydligt.

Eleganta och betydligt större är de traditionella Stegestolarna, som ser så lätta och skira ut men är omvittnat slitstarka och älskade. De har en enkel sakral form med ursprung ur europeisk medeltid och kom till Amerika på 1600-talet med de tidiga invandrarna och ännu idag lever denna speciella stolstyp kvar där. Stegestolarna i utställningen har Elina Holmgren från Varnhem tillverkat inspirerad av samtida amerikanska läromästare.

Sara Thorns raffinerade träskostövlar lyser upp hela utställningen med sina djupröda mockaskaft och visar på en ny väg att arbeta med slöjd. Träskobottnarna skars ut för hand och mockan i skaften syddes genom att handveva en vanlig symaskin. Stövlarna möter på samma podium Knut Östgårds strama vita skrin, som i sin nästan arkitektoniska utformning påminner om Nordkalottens olika kapell och sakrala byggnader.


UrBjörk_ Älg, Lennart Calås, Foto Ian Schemper

Genialt enkla både i form och funktion är Anders Winbergs rullande stämplar för tapet- och textiltryck gjorda av en massa små grenklykor, som monterats på utsågade nav och med ytterligare en klyka som handtag.

 Det finns också flera små pallar med olika mönster, färg och utformning. De ser nästan ut som små levande väsen och med sin strategiska placering mitt i rummet drar de till sig blicken direkt och binder ihop hela utställningen.

 Forskare har slagit fast att förädlingsvärdet för ved ökar i storleksordning 30-50 gånger om vi tillverkar möbler och föremål jämfört med att sälja den sågade råvaran på export. Trä ska så långt som möjligt förädlas till möbler och slöjd. Därefter kan materialet återvinnas och slutligen användas till energi. Då handskas vi med miljö och växtbaserade råvaror på bästa sätt.

 GUN HELLERVIK


Spån efter den använda björken Foto: Carina Olsson