Peder Josefsson
 
 

Ögat och tanken har Peder Josefsson satt som rubrik på sin utställning efter den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys tes från 1960.
– Det är bränslet jag har och handlar om att man upplever med sin kropp. Man får in tingen genom sin kropp och känner avstånd genom ögat. Jag är intresserad av att göra betraktaren delaktig i sammanhanget.

Han arbetar med linjer som på ett visst avstånd övergår till en yta.
Den här gången går han fysiskt ut i rummet med en 3.60 meter hög och lika lång skiva av polykarbonat som hålls ut från väggen med stålarmar. Det är en plast som brukar användas till tak utomhus.
– Även materialet är viktigt, säger han.
 

Betraktaren upptäcker tre linjer i rött, gult och blått på väggen bakom den halvt transparenta plasten.
Installationen är ett samtal med modernismen, med arkitektikonen Ludwig Mies van der Rohes glashus som var på modet under 1950-talet och Alexander Rodchenkos monokromer.
– Här finns mycket av modernitetens transparens och tankar om det genomskinliga samhället, säger Peder.

Grunden till sina målningar på aluminiumplåtar, ett industrimaterial, lägger han med lager av oljefärger. På det trycker han mönstret från gummimattor, som han bestrukit med oljebaserad koppartrycksfärg. Det senare är ett slags vibrationsmattor som liknar vanliga dörrmattor med linjära upphöjningar och rutor.
– Jag får en väldig exakthet men tittar man noga är det inte alls exakt. Jag kan inte få samma uttryck i linjerna om jag målade dem, förklarar Peder som kallar det ett orent oljemåleri och liknar bilderna vid membran.
Spelet mellan linjerna ger ofta ett skimmer som antyder en bakomliggande egen värld, skönjbar bakom ytan.



 – Det ska inte vara hallucinatoriskt, då tar jag bort det. Det ska vara behagligt men vassare än Matisses vilstol, säger han om sitt sätt att arbeta med linjer och färger.
Han har arbetat med linjen i tio år och upptäcker hur små förändringar kan förändra bilden och göra den meningsfull. Han tar allt mer intryck av arkitekturen.
– Jag vill inte berätta en historia, tinget i sig är innehållet. Linjen i sig är inte viktig utan summan av linjerna. Här är kvaliteten oerhört viktig. Även om jag är intresserad av teori är jag mycket intresserad av hantverk.
Han har en stor ateljé i det gamla Uddevallavarvet där han jobbar med grafik i djuptryck, högtryck, träsnitt och etsningar.

JAN BERGMAN
 

Galerie Oijens, våren 2004
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst