GALLERIROND våren 2006 Zenit, kulturtidningen i väst



PÅ VÄG NÅGONSTANS
 
Per Olof Netterblad målar underliga figurer i rum
 
 

Per Olof Netterblads traditionella måleri med former, mörker och ljus har smugit sig in en helt ny bildvärld. Scener med drag av teater.

– För att bryta av mönstret för mig själv gör jag bilder som är motivmässigt annorlunda. Det känns jätteskönt och kan vara nyttigt, säger han.

 

Scenerna är fantasier med märkliga figurer i rum som kan vara en krog.

– Det var från början ett naturrum med ett dukat bord i naturen som jag spunnit vidare på. Motivet har blivit folk som sitter runt borden på ett rutat golv. Genom dörröppningen kommer någon in som en ande i dimma.

– Jag hade tänkt kalla målningen Bouppteckning för att miljön är så röjig och bråkig.Folk ser ut som clowner och beter sig underligt.

 
 

Han älskar det rembrandtska ljusförhållandena.
– Jag tycker det är så himla snyggt, ljuset som man inte vet varifrån det kommer.

Han känner en spänning med den nya inriktningen.

– Det känns som jag är på väg någonstans.
Samtidigt vill han utveckla det mångåriga modellmåleriet, som bottnar i krokiövningarna om måndagarna på Galleri Majnabbe.
Kropparna är smalare och han delar upp motiven i flera ytor, det kan vara en serie med tre bilder.

– Men det känns fortfarande anatomiskt.

 
 
Färgen sätter han dit efter kompositionen.

– Jag tar bort och lägger till. Gråtoner är så sköna. Det gäller att förstöra akvarallen med svampen när de kommer fram.
Han har lagt in välbehövliga vita sjok för att bryta mönstret i det naturalistiska måleriet.

– Kontrasten är det viktigaste.
 
 
Husväggar i sten med fönstergluggar i allmoge och lite omgivande grönska är en gammal favorit.

– Jag vet inte om det är egen terapi att göra sådana bilder.
Materialkänslan är viktig när han målar lökar och skal. Eller glänsande äpplen på gränsen till att bli för vackra.

– Jag har ingen djupare tanke än att få det skönt för mig själv.
 
 
Per Olof Netterblad målar hemma i köket i Bagaregården men blev nyligen medlem i Bildverkstan på Vänortsgatan i Mölndal. Han var grafisk konstnär från början efter ha gått Hovedskous grafiska utbildning och ska ta upp den tråden igen.

– Det var det jag började med. Att jag kom över på akvarell var en ren tillfällighet.
Men han ser fram emot att göra litografiska blad men släpper inte akvarellmåleriet och ser det som en utmaning att få det intressant igen. Han struntade i tekniken och började arbeta med stänk och prickar.

– Fågelägg är ett gammalt hederligt motiv. Symboler för mänskliga ämnen som det känns stimulerande att måla.
 
 
Han sitter hemma och hittar på vilka motiv som helst.

– Jag gör många bilder efter misslyckade semesterbilder.
Under en paddeltur i Lelången fick han syn på en vacker kruka på en piedestal på en sluttande gräsmatta nedanför ett slott i Dalsland. Ett minne som satt avtryck i en romantisk akvarell med medelhavskänsla.
 
 
JAN BERGMAN