GÖRAN RYDÉN

 



Kompositioner av lådor i olika färger målar Göran Rydén.
– En lådträngdhet, säger han.
Många har en ett behagligt ljus och en lågmäldhet. På senare tid har han målat signalröda lådor som inte kan gömma sig och ger en kontrast mot valörmåleriet.
Varför lådor?
– Varför måste man konstla till det? Utgångspunkten är att jobba med färgen. De har en vardaglighet och allmängiltighet. Lådorna börjar uppträda som i en scenografi på en teaterscen där någon har en huvudroll och andra är bifigurer.
Han gillar det enkla i valet av motiv som han utforskar i en serie som sträcker sig över fem år.
– En sketen tom låda som har öppnat på locket. Det räcker. Det är en enkelhet som ger en tillåtelse att jobba med färgen.
En stor målning är en del av ett bord framför ett glänsande rutmönster med nästan en textil känsla och fysisk närvaro. Han har tryckt in sin brynja i grundfärgen och gjort tjocka pålägg i många av de hundratals små kvadraterna.
– Tapeter har jag arbetat med sen mejantiden (1985–90). Och ljuset, det klassiska som kommer från sidan.
Det är något kontemplativt över målningarna.
– Ett vilande, en tystnad, sammanfattar Göran Rydén.
Lådorna har blivit individer.
– Det är som ett slags familjemedlemmar. Jag umgås med dem. De har blivit trängda sen jag började, nu har de blivit flera.
Lådorna finns på riktigt om han skulle behöva dem men han gör inga uppställningar som stilleben.
– Då blir man för styrd. Det är lådfantasier som kan bli verklighet när jag framkallar. En låda som öppnar sina vingar räcker som uttryck. Jag för ett slags samtal med det. – Det är saker som finns hos oss hela tiden, men vi bryr oss inte. Jag vill höja upp dem till en annan distinktion så att man tittar, det är enkelt och nära. Temat är outgrundligt i sin variation.
Han målar snabbt och använder ett rullbord som palett, täckt med ett antal berg av färger, i sin ateljé. Göran Rydén är född i Östergötland och bosatt i Stockholm.

JAN BERGMAN

 

Galleri 1

17/9-18/10 2003