Bo Söderström


Det är ett abstrakt måleri men han gör det aldrig på stubinen. Bakom de enfärgade bildelementen ligger en lång process med substraheringar av den fysiska verkligheten. Bo sitter ute och tecknar i anteckningsboken, ofta på resor utomlands.
– Jag ritar av stadsmiljö och landskap och får influenser inför motiven. Jag har massor av block och plockar fram ett gammalt för att hitta en form som jag förvandlar. I ett stadium ritar jag med pastellkrita på ritningen i blyerts.
En målning kan ha sin upprinnelse i ett landskap med en stuga med en gran bredvid. Men för tolkningen av slutresultatet spelar det mindre roll.
– Det intressanta är att betraktaren kan hitta något själv. Jag vill inte att han ska tänka på det jag började med. Det har blivit något nytt.
Bo är närmast konkret men tycker inte om begreppet som lätt förknippas med honom.
– Jag är inte skapad som konkretist.
Han är lycklig när han lyckas skapa ett liv i den intensiva ytan.



– Det lever i ytan. Samtidigt är det nästan som att du vill krypa in, säger han när vi stannar framför en varm röd målning med ett levande tilltal.
I en annan har han fått fram en djup svärta med en hisnande djup botten. Här har han målat många gånger ovanpå.
– Den är mer meditativ, så man faller i trans.
I andra börjar han fantisera och leka.
Bo Söderström målade i den här stilen redan när han slutade på Valand 1970. Sen kom det politiska måleriet där han inte hängde med riktigt. Han höll upp i tre år men fick en chans när ett nytt galleri öppnade och började om från början, gick ut i naturen.
De senaste 15 åren har han varit tillbaka där han slutade, i den värmande skolan.
Han har sin ateljé på Konstepidemin.

JAN BERGMAN


Olsson & Uddenberg
16-31/10 2004

Copyright: Zenit, kulturtidningen i Väst

 

Intensiva bilder med monokroma ytor och djup som ändrar färg och karaktär med ljuset utifrån målar Bo Söderström. Han använder äggoljetempera och blandar i olika material så färgen får skilda strukturer, främst spån och papper.

– Det är egentligen en gammal teknik i ett nytt måleri. Förr blandade man in tjära och allt möjligt för att få struktur, säger Bo och avslöjar att spån efter björk reser sig på ett sätt och spån av fur på ett annat.
Han åker runt till sågerier och kollektivverkstan och hämtar.
– Jag gör all färg själv. De är väldigt intensiva, man kan banne mig inte köpa en sån. Jag får spackla den, det blir som ett bruk.
Han använder järnstavar och upphöjningar för att få delar i relief och tycker det är spännande med skillnaden mellan släta ytor och skrovliga.