Leif Samuelsson


Vad kan datorer användas till i förhållande till traditionell grafik? I två år har Leif Samuelsson drivit sitt projekt på Valands konsthögskola, linjen för fri konst och digital gestaltning.
Han har varit ute och fotograferat i Göteborg med digital kamera, gjort collage i photoshop, tryckt på kopparplåt och överfört till träsnitt. Resultatet är 200 monotypier med relief i svärtan.
– Jag har fått en tidsaxel på 2 000 år att laborera med. Det var då det första träsnittet kom. Att en bild kan innehålla det perspektivet är fascinerande, säger han.
Själva utställningen ska skildra den samtid vi lever i. Bilderna är som filmrutor där vi ska kunna följa händelser.
– Jag är lite åt film noir, där ligger mina referenser. Eller Stalker, små saker får större betydelse än man kan ana.
Bilderna ackompanjeras i rummet av ett ljudcollage från gatan som ska beskriva bruset vi lever i.
– Det är ljudupptagningar mellan Göteborg och Bretagne; från bilkön i Hamburg, havet i Danmark, vernissageminglet på Dokumenta i Kassel. Det är slående att det låter likadant över Europa med t ex intoneringen i reklamen.
Utställningen har flera bottnar.
– En del av bilderna är svarta för att man ska ge sig tid att titta. Att man inte ser direkt gör att man ägnar bilden en viss uppmärksamhet, säger Leif Samuelsson.
– Det är också vårt dilemma som människor. Reklamfilmens tes att den som inte lyckas sälja budskapet på 15 sekunder har misslyckats överförs på det mesta. Därför vill jag stanna och utforska. Och ta tillbaka seendet.
Han kallar projektet Den flytande världen, vilket är en översättning av det kinesiska ordet för konst.
– Jag vill påvisa: Det är ingen verklig värld. Jag vill beskriva vår samtid där allt är löst och luddigt och ingen vill ta ansvar om det inte är väldigt graverande. Jag tänker mest på det ekonomiska planet.
Han bor i en gammal tjänstemannabostad från 1800-talet mitt emot stallarna vid Gunnebo slott i Mölndal.

JAN BERGMAN

 

Grafik i väst våren 2004