Frida Oliv
Akryl
Galleri PS
14-29/10



LANDSKAPETS MYSTIK
<>


Frida Oliv målar
öppna berättelser
<>





– Mina målningar är berättelser. Jag vill förföra betraktaren med en natur och ett landskap som inte nödvändigtvis är vad det ser ut att vara. Det är något som jag lämnar åt var och en att tolka. De egna berättelserna ser naturligtvis annorlunda ut och det är i mötet med mina bilder som något nytt kan uppstå.




Galleri PS två intima rum i Haga med dess gamla sköna knarrande trägolv har just den rofyllda atmosfär som passar för en stunds kontemplation inför Frida Olivs bilder. Berättelsernas hemlighetsfullhet inbjuder inte till rebusliknande tolkningar; snarare till att med gott om tid försjunka i landskapens mystik, låta alternativa synsätt brytas mot det första intrycket. Det är bilder som också nästan bokstavligt håller fast blicken, men som strax öppnar sig som boksidorna i en saga. Innanför, framför eller bakom bergsmassivens gråa taggighet växer annorlunda organismer. Deras former och färger har kanske hämtat inspiration från en lust vars gestaltade flimmerhårsrörelser äger rum i människans fysiska inre.


– Ibland kanske man inte dröjer tillräckligt länge framför en bild för att ta den till sig, eller bara genast tar avstånd vid mötet med något som ser för komplicerat ut. Men mycket ofta händer det något helt nytt och oförutsägbart när andras ögon gör målningarnas berättelser till sina. Jag sätter heller aldrig titlar så bildernas landskap ligger helt öppna för betraktarens blick att vandra in i.
En blommas skarpa röda färgkorgar står så intensiva mot bergens gråa sten att blicken dras inåt mot växtens egenhet.



Penseldragen har förvandlat den till en bildspråklig mutation, en egen avgränsad bild i bildens vida större landskap. En skörhet växer fram mitt i det starka och tar aldrig upp tävlan med det ytligt sköna. Minst av allt är Olivs bilder insmickrande.



ANDERS THURESSON