Bo Söderström
med Peder Josefsson- Målningar Konkret i tiden - Ystads konstmuseum
5 maj – 3 juni


MÅLERIETS ASKET 
Bo Söderström bryter ner motiven
för att hitta färger och former
 


Bo Söderströms starkt reducerade, abstrakta målningar är alla resultatet av en långvarig och mödosam nedbrytningsprocess, alltifrån skisserna inför motivens åkrar och fält, av himmelsvida öppna landskap, horisonter, av ljusets avtryck i jordar och hus, intill dess allra viktigaste, mest nödvändiga beståndsdelar.

Men reduktionen tillåts aldrig gå över den hårfina gränsen mot tystnad, det är en skör balansgång mellan det som måste vara kvar och det som måste dämpas ned till en nästintill omärkligt klingande ton.

– De bilder jag ställer ut i Ystad börjar alla i Grez-sur-Loing där jag vistades under en stipendietid 2005, jättetrist att Göteborgs Stad lade ned den möjligheten. Det var hur vackert som helst om man gillar grönt. Så jag arbetade mest inomhus. Men där finns också ljus, och vidder lika oändliga som havet om man söker upp platserna. Min process utgår numera alltid från skisser i blyerts eller tusch som jag sedan bryter ned mer och mer för att finna nya former och färger. I en utställning har jag till och med lagt mina originalskisser bakom bilderna, i en serie målningar. Man ser de ursprungliga blyertsstrecken spretande ut under målningarnas kvadrater.        


           
tema - variation


Tema Variation, som skall hänga i ett av Ystadsutställningens mindre rum, är ett enda verk som jag målade i Grez och som består av 24 bilder, 170 x 133. Jag packade med mig plywoodskivor som fick rum i ett slags blå förvaringsboxar från IKEA, och målade på dem. Verket är helt och hållet inspirerat av vistelsen i Grez-sur-Loing, jag fick massor av starka intryck som jag skissade och sedan gick vidare med i ateljén.

Bo Söderströms målningar lyfts fram mot betraktaren genom vagt kontrasterande glidningar, av små skugglika schatteringar där ljuset stämmer möte med blicken. Ur oavbrutet varierade, repetitivt utplacerade block och färgkroppar uppstår en kör av mångstämmiga, men inte alltid harmoniska, toner. Ibland målar han en förhöjning som ser ut att vara inklistrad i bilden med en annorlunda färgton, men som i själva verket består av ett tjockare lager av samma färg. Det är ett måleri som alls inte frossar i färger; snarare ett resultat av långt driven  asketism.  
– Mitt måleri är för dess egen skull; det skall vara sig självt, det är en viktig strävan. Jag har aldrig lyckats börja ifrån scratch med en abstrakt målning; det finns alltid skisser av snabbt fångade intryck bakom. Sedan kan en form förfölja mig så länge att jag till slut måste säga att nu är det färdigt, jag måste byta och det brukar sluta med att jag gör serigrafier. Men jag är inte grafiker, har inte tillräckligt tålamod och tid, utan jag experimenterar och överför till silkscreen.

               
          g
ånger - 3 - svart, gul röd


Jag jobbar mycket och länge med en och samma bild. Ibland undrar jag varför jag jobbar så länge, men jag vill hela tiden att det skall bli något helt nytt - inte någon röd stuga… Ibland kommer föreningar, konstföreningar, på besök till ateljén här på Konstepidemin och de tycker ofta att det är spännande att se processen. Men den måste ju förbli hemlig eftersom det är den färdiga bilden som är det viktiga. Jag har också en del konstnärliga hemligheter, exempelvis receptet till den speciella typ av kornighet i måleriet som ger vissa bildytor en oerhört förtätad lyster.

              blå - 2

Bo Söderström strävar efter att fånga en stämning och en stark atmosfär, och söker likt en kompositör efter den exakta färgton som förmår uttrycka det han med sina sinnen tagit in. Det är ett mödosamt arbete, trots lång erfarenhet och skicklighet i hantverket, att om och om igen pröva och förkasta, för att kanske så småningom närma sig det åtrådda målet. Det ursprungliga motivets, till form och färgimpulser alltmer kraftfullt reducerade verklighet, lever hela tiden med under processen att komma det abstrakta måleriets gränslandskap tätare inpå livet.     
– En stor blå målning som jag ställer ut i Ystad, också den en utveckling från Grez-bilderna, har jag arbetat väldigt länge med. Jag har målat den i blått kanske tjugo gånger för att till slut hitta rätt blå. Jag älskar att arbeta med färg och målar oftast i tempera, med en aning olja i, mest för att temperafärger tar så lång tid på sig att torka helt. Men jag blandar också färgerna själv och det var under en sådan process jag hittade ett slags "murbruk" som får ljuset att sugas in i ytan och mätta färgens lyster istället för att studsa bort.
Han arbetar gärna med järn, eller med rostiga plåtar som kontrasterande material i en del av bilderna, med skåror löpande i smala målningar på trä, med varierande kombinationer mellan förhöjningar och djupverkan i bilderna, som svarar olika på det ljus som träffar dem. Han har också använt järnbitar som rytmiskt balanserande formelement längs målningarnas kanter.    
– Det allra roligaste är att det är så många unga människor som gillar mina bilder.

ANDERS THURESSON

  

      I gästateljén i Grez-sur-Loing, Frankrike  

 
 


070502
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst