Porslin Naturligtvis
Rörstrands Museum
Lidköping
16/6-19/8

 
BLOMMOR PÅ PORSLINET
Rörstrands Museum firar Carl von Linné
 
Att det är Linnéjubileum i år präglar hela museisverige.
Oss på Rörstrands museum passar det väl litet bättre än de flesta, säger museichefen Carl Magnus Ericsson.
Blandformer och blommor kom tidigt upp på bruksföremålens ytor.
– Och under Rörstrands 280 åriga historia finns massor av fina och olika exempel på hur man fått porslinet att bilda en kör av solister  i blomstermönstergenren.

Årets sommarutställning introduceras med en text på det mest överblommade  grönköpingska blomsterspråk. Ett exempel får räcka. ”Plockade ur gömmor och källare prunkar här rösrstrandsblomster från 280 år av keramiska skördar”.
– Vi sorterar gärna samlingarna tematiskt. Det ger oss hela tiden möjligheter att visa vårt material på nya och spännande sätt.
– Utställningsmakarna Jenny Ljungblom och Petter Eklund har förstås försökt hitta anknytningar till Linné. Blomster och växtmotiv känns då förstås naturligt. I och med att det varit så populära dekorationsmotiv genom tiderna blir vår lilla linnéhyllning ett slags stilhistoria.
Utställningen går helt i porslinets tecken.
– Det är ju det vi sysslar med. Men vi har faktiskt ett fantastiskt undantag som bekräftar regeln, säger Carl Magnus Ericsson.
– När vi städade efter Rörstrands nerläggning hittade vi en riktig raritet i ett kassaskåp. Där låg de sju banden av Palmstruchs berömda flora från 1802. Den har nog använts till förlaga eller utgångspunkt till många av Rörstrands blomstermönster.



Rörstrands Museum har velat skapa ett keramiskt herbarium med utgångspunkt från samlingarna.
– Det är naturens former som spjutspetsdesign i olika tider och skilda stilar. Vi visar exempel på alla material som funnits med i Rörstrands historia; fajans, flintgods, benporslin, fältspatsporslin och stengods.
Det äldsta föremålet är en terrin med knopp med en tidstypisk sirlig koboltblå handmålad blomsterdekoration. Tillverkningsår 1742.
– Det är mest bruksföremål som koppar, fat och skålar.  Men också konst- och statusföremål och galna prakturnor. Vi fokuserar inte på köparen, utan vill visa arbetsprocess och yrkesskicklighet.

Men en del föremål är ju alldeles gräsligt kitschiga?
– Visst, men vår tids fult var många gånger sin tids snyggaste och mest prestigefulla när det begav sig. Andra gånger är föremålen valda mera för att vara tidstypiska än originella.

En personlig favorit?
– Jag tänker direkt på vår fina formgivare Inger Persson, som bor här i Skaraborg. Hennes så kallade Firablommor är ju så glada och positiva. Och samtidigt enkla sinnrika och klassiska. Och jag har dessutom fina personliga minnen till de här föremålen.



– En annan favorit är Oiva Toikkas Höstack. Den har en märklig form med två delar man inte tror hör ihop om man inte vet det. Och de har en påskvätt glasyr som ger häftiga mönster. Och så förstås en fantastisk mossmajolikapjäs från 1880-talet. Konstnären är okänd, men den är gjord i så kallad Palyseestil.
Utställningen är placerad innanför en grön sommarhage.
– På så sätt slipper vi montrarnas glasreflexer. Föremålens egna ytor och glanser kommer fram bättre. Och intrycket av sommar och grönska förstärks av våra ärtgröna podier. Folk trivs med det gröna. Det är till och med de som frågat efter färgnumren.
På en vägg hänger ett  antal rörstrandsfat i en cirkel.
– Det är vår version av Linnés blomsterur. Han hade en tanke om att man skulle kunna på växter hur mycket klockan är, genom att bladen hos olika blommor öppnar sig vid olika tider. Han tänkte sig ett arrangemang av växter, såväl köksväxter som ogräs, prydnadsblommor och utländska arter. Idén tillkom 1748 och han presenterade den i bokform 1751.
Sjuttonhundratalet var ju en klockfattig tid. Men blomsteruret kunde folk se tiden, genom att som Linné sa ”att man i villa av skogen kan av växterna veta hvad klockan är”:
– Det är förstås en visionär tanke, men inte riktigt färdigtänkt. Flera av de växter han ville använda gick inte att odla i Sverige. Och vid dåligt väder gick klockan fel.
– Men det är ju en underbar poetisk idé. Inte desto mindre vill vi låta våra besökare bekanta sig med hans idé. Vi har därför gjort ett blomsterur med rörstrandstallrikar.


BO BORG 


Det har gjorts massor av blommiga kaffegods på Rörstrand.

 
 

070630
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst