Helen Dahlman

En berättelse om en hare står i centrum för Helen Dahlman.
– Det är fyra veckor ur en hares liv. Lite lek, lite allvar, säger hon.
Hon har tagit fasta på det lustfyllda och ville ha just en berättelse.
– Den här haren kan lika gärna var en människa.
Ursprunget var en stor äldre bild i textilfärg av en hare, limmad för att gestalta hud och inramad i plexiglas. Nu har Helen gjort mängder av både små och stora bilder av samma hare men i någon bild har denna fått sällskap av en kompis.
Motivet är ofta utfört i trådsmalt broderi på tunn textil limmad på plexiglas i små och större bilder. Ibland hängande från taket, ibland på väggarna och i något fall som en plexikub på en liten vägghylla.
– Det är ingen kronologisk ordning. De små hararna är lekfulla i sig.
I stället för titlar har hon i en serie med små lekfulla harar skrivit text på ett papper som Silverlek, Sväng i skogen och Till kärleksstigen. En hare som vill vara osynlig har hon broderat i lamébyxor.
– Det är som i ens eget liv. Man sitter ibland i gräset, lagar mat osv.
I några bilder i formen av spår efter en hartass i snön visar hon harens liv som det verkligen är, flykten. Det rädda djuret som vill undan.
– Det är flyktkartor som visar hur hon flyr.
En serie bilder med harens rörelser i flykt är sydda på sidentyg och sen limmade på plexiglas. Hon har tittat i en uppslagbok för att få rörelsemönstret. Motpolen är en svit bilder med titeln "Men här händer ju absolut ingenting".
– Det är väldigt subtila saker, säger Helen om sitt entrådiga broderi som ofta förleder betraktaren att tro att det är ett tuschstreck. Hon tar upp endast en tråd ur det fina sidentyget för att fästa brodyren så att det inte blir några knottror.
– Det händer alltid något i själva syendet, något svarar annorlunda och sätter igång en utveckling som gör detta till en del av livet. Mycket i livet är tråkigt som när man står i kö och väntar. Men det händer skitmycket, man står tätare!
Många bilder är fästade på plexiglas och ska, hängande från taket, ses från båda håll.
– Jag tycker om att ta rummet i besittning.
Helen Dahlman gick ut HDK 1992 har ateljé på Konstepidemin.

 JAN BERGMAN

 

Galleri Thomassen
8-23/5 2004