RUM FÖR KONST
 Västerplana Mejeri blir kulturhus
 
Ta väg 44 från Lidköping. Sväng vänster mot Källby och åk mot Hällekis. Stanna i Västerplana vid avfarten mot Husaby. Där hittar du ett stort kulturprojekt i vardande.
– Vi trodde att det här skulle gå på att par år, men det har blivit ett livsprojekt, säger eldsjälarna bakom det nya kulturhuset Lasse och Biggan Dahlberg.

Kulturhuset Västerplana Mejeri är ett projekt utöver det vanliga. Man har åtminstone fem rum man visar konst i, det är nog bara Konstmuseet i Skövde i närområdet som har större och mer varierade lokaler för konstutställningar. Varken Skara eller Mariestads kommuner har något liknande. Dessutom, och det har man visat, finns här utmärkta lokaler för musik och teater.
– Huset känns som en inspiratör. Som när man har en bra flygel. Då blir musiken bättre för att man älskar instrumentet.



I alla delar av scenen, galleriet och byggprojektet har Biggan och Lasse Dahlberg sina flitiga fingrar och kreativitet med. De är en unik kombination av artister och entreprenörer.
Hela projektet med Västerplana mejeri är en enorm presentation och exempel på väldig skaparkraft parad med ett obändigt och målmedvetet entreprenörskap. Och det har vi skaraborgare fått mycken glädje av genom åren.  Det är nog många kulturinstitutioner som skulle behöva lära sig mycket av dem.
I det skick det är nu är det en rå, litet brutal miljö. Sådana är vanliga i konstsammanhang och skapar kontakt med historia och arbete på ett mycket bra sätt. Mycket konst och konsthatverk trivs i den här typen av atmosfärrika och ruffiga lokaler.
– Det är bara ett ackord än, men det har alla förutsättningar att bli en symfoni.
Inledningsutställningen med oljemålningar och kostymskisser av Bernt Franckie har en speciell bakgrund. Franckie är scenograf och dräktkreatör på TV och aktiv i teatersammanhang.
Han och Lasse och Biggan Dahlberg träffades i samband med TV-jobb och de har arbetat i en rad sammanhang, t ex med flera av KLIV-teaterns uppsättningar.
I en monter finns dockan Hungran från TV-programmet Beppes Godnattstund. En klassiker och man märker på publikreaktionerna att Hungran väcker minnen och känslor hos många.
– Vi vill skapa förutsättningar för och ta initiativ till sådant vi brinner för, som musikteatern och konsten.
I samband med öppningen spelade de några föreställningar av sin succéföreställning (de har snart gjort den i fyrahundra föreställningar) Alban popmuffa för små hundar.
Västerplana Mejeri är två sammanbyggda hus om ca 400 kvadratmeter. Mejeriet stängdes på 1940-talet och sedan har husen fungerat som hönshus och fodermagasin. I början av 1990-talet köpte Biggan och Lasse huset och sedan några år pågår arbetet med att sätta det i skick. Länsmuseets och Länsstyrelsens medverkan visar värdet och garanterar kvaliteten.
– Vi ska sätta huset i bruksskick. Vi vill bevara förfallet, inte återställa till nyskick. Konst och teater trivs i lokaler med en rå och ruffig karaktär med mycket av sin historia och sitt öde kvar i väggarna. Vi jobbar alltid med kultur på ett socialt sätt så att alla ska trivas och de mest kulturovana ska våga gå in och känna sig välkomna.



Genom åren har man jobbat i olika projekt med konstnärer, som stött och hejat på deras projekt. I samband med en smyginvigning skänkte Lars Erik Ström ett stort verk som nu har en central plats i teaterlokalen.
– Vi vill ordna en bra miljö för konstnärer av olika slag.
Som det nu är har man öppet på sommaren, främst av uppvärmningsskäl.
– Vi har planer på en rad aktiviteter. Bland annat jobbar vi med en teaterföreställning till hösten.
Miljön är inspirerande. I ett rum visar Biggan Dahlberg textilier, vävnader och kläder som hon själv skapar. Ett av rummen kallas Ratikaainens 1:a efter en gåramålare som kom till Skaraborg vid 1900-talets början och som intresserat Lasse och Biggan genom alla år.
– Jag skriver ett musikstycke, en svit för fyra tramporglar som ska uruppföras här. Den ska heta Ratikaainens 1:a. Carl-Axel och Monica Dominique är vidtalade för att vara med och spela, säger Lasse.
– Och vi planerar att ställa ut kostymer och skisser till några av KLIV-teaterns föreställningar som formgavs av bland andra Inger Persson och Bernt Frankie och som jag tillsammans med många andra sydde, säger Biggan.
Mycket är gjort och mycket återstår.
– Det är ett alldeles galet projekt, alldeles för långsiktigt för gamla människor som vi, skrattar de. Men har vi satt båten i sjön ska vi förstås ro den i land.

 BO BORG

 

 
 080904


Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst