Marie Palmgren
Målningar och grafik
Olsson & Uddenberg
8-23/9

ATT SKAPA RUMSLIGHET MED FÄRGER OCH MÖNSTER 
Marie Palmgren tycker om när något är fel
 
 
Modellen i rummet är temat för Marie Palmgrens utställning.  Hon har jobbat på Nösunds värdshus på Orust med Stina Wollter och satt upp modelluppställningar.
– I stället för ett podium utan bakgrund har vi byggt upp ett rum som modellen kan agera i. Då har jag passat på att teckna.


Sommarkurserna i måleri har pågått flera år.
– Det är knäppa rum där jag hänger prylar överallt. Alla bilder är från olika modelluppställningar. Men jag gör om det så mycket att det inte är krokiteckningar längre. Jag använder mig av det som ett material.



Det mesta är måleri i akryl. Ofta gör hon de små på pannå, annars på duk. Och färgetsningar.
– Det handlar om hur en mönstrad yta förhåller sig till en ren yta. Hur jag kan skapa rumslighet med det.
– Jag jobbar mycket med linjen, även i måleriet. Det är yta kontra linje. En tunn linje kan ta stor plats i målningen om jag ställer den mot en stor ren yta.
Hon använder pyttesmå penslar för att få fram skärpa.
– Jag målar på ett sätt som ligger nära grafiken. Men teckningarna gör jag med blyerts eller tuschpenna. De är basen och utgångspunkten både för grafiken och måleriet.


Vi etat2, etsning

Etsningarna utgår från små blyertsteckningar som hon dragit upp i photo shop.
– Då händer något med linjen. Den tar plats på ett annat sätt.
Hennes bilder påminner i bland om collage, en konstform hon gillar.
– Jag kan klippa sönder gamla grafiska blad och utgå från dem. Jag kan göra stora utskrifter av små bilder ur etsningar som jag scannat in i photoshop.
En vepa med ett sådant gytter som täcker en hel vägg kallar hon Minnenas labyrint.
– Jag har jobbat med barndomsbilder och gjort utsmyckningförslag till ett ålderdomshem. Dem kan de gamla komma ihåg.



Mönster har blivit Marie Palmgrens inriktning de senaste åren.
– Eftersom jag inte jobbar med perspektiv. Man ljuger med perspektiv. Jag försöker få bilden rumsskapande med färger som ligger ihop och en yta som ligger framför och en som ligger bakom, säger hon och tillägger:
– Mönstret kommer in som en komplikation som är spännande.
Hon tycker att perspektiv blir för tråkigt och för tydligt.
– Jag tycker om när något är fel och inte stämmer, då blir det en bra bild. När jag kan gå runt i bilderna och förstå hur rummet fungerar känslomässigt utan att det blir för tydligt, då blir det mer spännande för mig.



Marie Palmgren är uppvuxen i Växjö, har gått KV konstskola i Kristianstad, Hovedskous grafiska linje samt Valands fri konst & nya medier.
– Det gäller att få ihop det digitala och få det att fungera i verkligheten. Det är en stor utmaning. Det är där grafiken kommer in. Jag skissar och kan lägga upp mina idéer om kompositionen i datorn för fortsatt måleri.
Hon delar ateljén i Mölndals kråka med Nina Bondesson.
– Vi gillar varandra och tittar på varandras grejor. Men jobbar så olika.

 JAN BERGMAN

 
 

070909
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst