Tore Ahnoff
Infall och utkast. Målningar och teckningar
Med Arne Isacsson under den gemensamma titeln "Visandets vänner"
Galleri Majnabbe
3 nov – 18 nov


I BEDUINERNAS LAND
Tore Ahnoff har ett väl uppövat minne för färger
 


Här kan man tala om färgtemperatur. Ökenhettan dallrar i Tore Ahnoffs målningar från Egypten. Dagrarna tycks smälta samman i himlarnas blårosa, i sandens och bergsformationernas gula och bruna färgtoner. Beduinernas ritt på kamelryggarna framträder likt hägringar i ökenlandskapets hav av sanddyner.

För några år sedan besökte Tore Ahnoff Egypten under blott en vecka. Men han hade många skisser och anteckningar med sig hem, utifrån vilka han sedan målade ökenbilder under hela två års tid.



De bilder som nu visas är ett koncentrerat urval.

Men hur går det egentligen till när du så långt efteråt fäster dina intryck på duken?
– Man börjar bara teckna och rätt vad det är så är man där, säger Tore Ahnoff med ett lågmält skratt och glimten i ögat. Nej, jag har nog ett ganska väl uppövat minne för färger.
Han är nyligen 90 år fyllda och årsbarn med medutställaren Arne Isacsson på Galleri Majnabbe.
– Jag har alltid tecknat och målat, ända sedan jag var liten och mina föräldrar lät mig hållas. De var generösa i sin inställning och uppmuntrade mig ständigt. De gjorde inte alls som en del föräldrar, jämförde mig med andra, mer "ambitiösa" skolkamrater.

 

– Arne Isacsson och jag var bland många andra väldigt mycket för att upplysa andra; det var under samma tid som Konstfrämjandet kom till, under 1950-talet. Vi hade visningar på Konstmuseet tillsammans med Nils Ryndel; vi var kamrater från läroverket. Han var anställd vid museet och jag sysslade mest med att betrakta verkligheten och med att ställa upp modeller för studenternas kursverksamhet.



– Valands ekonomi hade sedan länge byggt på donationer; och tog sin början när man hade packat ihop Göteborgsutställningen 1923. Bakom Konstmuseet fanns en tom barack, där skolan flyttade in. När jag gick där, läckte taket så att vattnet rann utefter väggarna. Vi hade en järnkamin men det var ändå så kallt på vintrarna att den sida av krokimodellen som var vänd mot kaminen färgades röd och andra sidan vitblå. Vi försökte täta springorna genom att lägga ut rockar och andra kläder. Vi hade flera tränade modeller men alla var ju ständigt förkylda.

 

– Förutom i Skår har jag sedan många år en ateljé i vårt hus på Öland, i Segerstad, på öns östliga sida. Jag har under många år målat det öländska landskapet och målar fortfarande mycket där. Men Alvaret har tyvärr buskat till sig alltmer, på grund av klimatförändringen, och för att inga kor betar där längre. Man har försökt råda bot genom att hugga ned buskarna men stubbarna står ju kvar och det lönar sig ju inte heller att försöka skapa ett reservat där, som man har haft tankar på. Det gamla jordbrukets försvinnande förändrar hela landskapet.

ANDERS THURESSON 





Foto: Bodil Ahnoff




Foto: Eva Ahnoff


Fotnot. Tore Ahnoff ska ha en retrospektiv utställning på Konstepidemin i början av 2008.


071102
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst