Textilia
25/2-21/3 2006


ATT VÄVA MED KNAPPAR

 





Kerstin Åsling-Sundberg har hållit på med vävning hela sitt liv.
– Jag vill skapa harmoni och roliga ytor. Väven ska ha en struktur som fångar ljuset.




Hon är pensionerad sedan snart tio år tillbaka men går ändå till sin ateljé på Konstepidemin varje dag.
– Tidigare var jag uppbunden av längre arbetsperioder för beställningsverk. Idag kan jag leka och experimentera mera.
Hennes senaste idé är att göra tunna, genomskinliga vävar. På så sätt blir väggen bakom en del av konstverket.
– Det blir ett mönster som väggen talar med. Det är också intressant att få ljus bakom.



Vävarna innehåller också en mängd knappar i olika färger. Idén fick hon efter att ha fått en stor låda med knappar av sin dotter.
– Först gjorde jag några jättestora kragar, säger hon och visar upp en överdimensionerad krage gjord av enbart knappar.
– Det är nog ett par tusen.
Hon har emellertid inga problem att samla ihop nya.
–Folk jag inte känner brukar ringa och erbjuda mig knappar, säger hon.
Under sin yrkesverksamma tid hjälpte Kerstin Åsling-Sunberg till att försköna sjukhus, vårdcentraler och banker med sina vävar. Hennes största projekt var en väv hon gjorde för Sparbanken i Nordstan.
– Den var 82 kvadratmeter, 3,70 gånger 23 meter. Den heter ”Horisont” och föreställer en böljegång av havet.
Väven tog nästan ett år att göra. Dessvärre hänger den inte kvar eftersom lokalen har byggts om.
Det bästa med att väva är enligt Kerstin Åsling-Sunberg att det är så rofullt. Hon kan sitta i vävstolen i timmar och helt glömma bort tiden.



– När jag skissar och planerar kan jag känna en viss oro men när jag väl sätter mig i vävstolen är det bara ro.
Det svåra med vävning är att man måste bestämma allt på förhand. Det är inte alltid helt lätt, även för någon som har hållit på med det hela livet.
–Jag kan fortfarande tycka att det är svårt, alla garner uppträder olika. Ibland slår det slint, och då får man börja om.
När garnerna väl är uppriggade i vävstolen går de inte att ändra på. Det handlar om att prova sig fram.
– Det kan ta tid, men hantverk måste få ta tid.
Kerstin Åsling-Sundbergs vävar består inte bara av vanligt, traditionellt garn. Många av de verk som ingår i utställningen på Textilia är gjorda med fiskelina; det är så hon får dem genomskinliga. Det är spännande med nya material tycker hon.
– Jag har hört talas om att det finns en särskild tråd som leder ljus, den skulle jag vilja prova.


MAX JERNECK