INNEHÅLLER HELA VÄRLDEN
 Musikhistoriker Jan Ling om symfonin
 

Symfonin är ett drama som innehåller hela världen. Det är därför den ständigt är aktuell.
Det sa Jan Ling, professor emeritus i musikhistoria vid Göteborgs Universitet, när han föreläste om symfoniernas historia i Vara konserthus som inledning till föreläsningshelgen Upplevelse+.

Det tog tvåhundra år att få folk att sitta still, tyst och titta rakt fram och bara lyssna. Först i slutet av sjuttonhundratalet började man se, eller ska man säga höra, musiken som konst, fortsatte han.
Och det i sin tur gjorde att instrument, instrumentering och klangideal utvecklades. Med det fick vi en ny dynamik och formstruktur.
Jan Ling, som valt det fantasieggande och gåtfulla temat Symfoni, vad vill du mig?, lämnade ingen viktig aspekt för att få en djupare förståelse av symfonin obearbetad. Så tog han t ex upp operans viktiga påverkan.
Han berättade hur sångarnas sångimprovisationer inspirerade t ex Mozart till melodislingor i instrumentalmusiken. Och visade på den kreativa växelverkan mellan konstmusiken och populärmusiken.
Folk tycker om att känna igen sig. Konstmusiken kan inte leva utan kontakt med populärmusiken.  Dagens konstmusik har liten om någon kontakt med populärmusiken. Och det är nog ett av skälen till att den inte blir populär och folkkär.
På Mozart tid kände man igen sina favoritmelodier och kände hur danserna fick det att rycka i benen.



Och han berättade om komplicerade begrepp som ”omformningen av de ljudande miljösignalerna”. Där orden inte räckte till illustrerade han på piano.
Symfonin arbetar med tema och lyriskt mottema i en annan tonart. Det ger två olika musikaliska världar att jobba med. Och det gör uttrycket rikt och sammansatt.
Beethovens betydelse kan inte överskattas. Hela den symfoniska världen från 1800talet och framåt kommer hela tiden tillbaka till denne kompositör.
Han genomförde bland mycket annat en demokratisering av orkestern som gjorde at alla instrument får sitt utrymme och sin möjlighet att klinga ut sin musikaliska särart.



Om den efterföljande konserten med Helsingborgs Symfoniker sa Jan Ling:
– Tjajkovskijs sjätte symfoni, Pathétique, är ett av de symfoniska storverken som gör att det känns värt att leva ett tag till.
Han kommenterade också oskicket att för mycket tolka musiken utifrån kompositörens eget liv.
Konst är konst och liv är liv. Man ska glömma mycket av det privata när man lyssnar på musik.
Jan Ling är själv aktiv musiker.
Jag spelar tillsammans med några andra sjuttioåringar i Jan Lings ungdoms orkester. Musiken är ett oöverträffat sätt att kommunicera stora frågor på.

Din egen favoritsymfoni?
Det är Sjostakovitjs femtonde symfoni. Den innehåller hela livet, tonsättarens eget och det som hände i samtiden. Den har en fantastisk musikaliskt struktur och lyfter fram gripande historier. Det är musik när den är som bäst och mest angelägen.
Föredraget och konserten ägde rum 1 december.

BO BORG

 
 

071204
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst