Christina Göransson-Sigvardsdotter
Galleri Art On 27/11-12/12 2004



CHRISTINA GÖRANSSON-SIGVARDSDOTTER



På ett lekfullt och utmanande vis gör hon våryra pioner av terracottaklot som hon samlar till en grupp på piedestaler, nästan som i en uppställning till ett familjealbum.
– Det är fantastiska känslor i pionens prakt, speciellt när den sväller och spänner. Allt är så förpackat, det som finns inuti, säger Christina Göransson-Sigvardsdotter.
Det är hennes egna pioner i hantverksbyn i Nykvarn hon målat med ett slags trompe l´euil-effekt i tre dimensioner. Hon har allvar i sitt skapande och skriver poesi men tillåter sig att arbeta med glimten i ögat för att väga upp djupet.
– Jag funderade på att skriva kilopris och mängdrabatt på det här…
Christina är förtjust i klotets form som hon tycker symboliserar balans, harmoni och planeten som vi bor på, vilket ansluter till hennes intresse för existensiella frågor.
Hon använder akrylfärger och målar endast i röd, gul och blå.
– Det går igen i allt. Det är enda sättet för mig att få balans i bilden.
Som en förstärkning har hon målat en bild av något som liknar en stor tornado med ett sugande hål i mitten, hon kallar den Full av liv.
– För mig är det vårkänslan när den är som bäst.
Motivet till målningen av irisen som lyser i gult precis innan den ska slå ut behövde hon inte söka på långt håll. Den växer och blir stor i vattnet under kvarnen, i Sagån.
– Den uttrycker en rytm och är graciös.
Hon vill gärna gå upp i format i sina avlånga målningar för att visa respekt för blommans viktighet.
– Jag vill att folk ska få upp ögonen för naturen. Många människor i dag är så stressade och har skygglappar. De sitter i bilen och åker genom skogen men ser inte träden. Om de tog sig tid att gå ut ser de lavar på träden och vilka blommor som slår ut.
I en svit bilder skildrar hon den konkreta känslan av att ta på barken av ett träd och att sätta sig på en mossbelupen sten. Bredvid bilderna finns hennes poesi återgiven, uppsatt i strofer på väggen.
– Måleriet kom först, jag har målat sen jag var liten. Alltid tyckt om poesi och gillar att läsa. På senare år har jag upptäckt att det hör ihop. Helst ska det vara musik, också.
Hon har fått några av sina dikter tonsatta av Clas Weiberg som spelat in CD:n Med livet som insats.



Christina Göransson-Sigvardsdotter har målat små tavlor med äpplen, friska röda cox pomona som hon minns från barndomen i skånska Kävlinge kommun.
– Jag hade dem alltid i ryggsäcken när jag gick till skolan. Det var så gott. Men sen blev jag allergisk. Vad fanns i min nya trädgård när vi flyttade till Nykvarn? Jo, en cox pomona! Hon kan måla äpplet men inte äta det.



Christina har blivit känd för sina målningar av spadar och grepar som, delvis utsågade i masoniten, sticker ut ur bilden, hon kallar dem Värktyg (med ä).
– Utan den blir det ingen vacker trädgård. Det hör ihop. Jag gillar vackra ting som är använda av en människohand. Det är mycket historia i en rostig nyckel som öppnat dörrar till utrymmen som vi inte känner till.

JAN BERGMAN