Fredrik Wretman
Mjellby konstmuseum
18/11 2007 – 9/3 2008

WRETMANS "NOLLA" PRYDER NISSAN
 

Vann omröstning om bästa jubileumsskulptur

 


I början av förra året vann Fredrik Wretmans verk 0 + 0 = 8 en omröstning bland halmstadborna om vilken skulptur som skulle placeras i Nissan med anledning av stadens 700–årsjubileum.

Jag blev ganska paff. Mitt verk är inte traditionellt på något sätt, och är inget man känner igen från någon annanstans, säger Fredrik Wretman när Zenit träffar honom på Mjellby konstmuseum utanför Halmstad efter att verket installerats i Nissan.
Jag tycker själv att mitt förslag var lite freakat, lite galet på något sätt men ändå väldigt enkelt och fullständigt självklart, säger Wretman.
Skulpturen 0+0=8 är gjord i Chiang Mai i Thailand och är en bronspatinerad nolla som ser ut att sväva på Nissans yta. I och med att den speglar sig i det svarta vattnet bildar den en åtta.

Hur fick du idén?
– Jag har lekt lite innan med vertikala palindrom (ord som går att läsa både fram och baklänges). Så kom jag på att nollan kunde bli en åtta, vilket stämde bra med att Halmstad går in i det åttonde århundradet. Jag tyckte det var fiffigt och lite vitsigt på något sätt.



Varför vann du tror du?
– Jag tror att det var det enkla anslaget i kombination med den enkla rena formen. Och så passar den väldigt bra med biblioteket i bakgrunden, som med sin konkava cirkel skapar en spets. Nollan hjälper till att definiera rummet där biblioteket står, förklarar han.
Som en del av skulpturprojektet ställer Fredrik Wretman även ut på Mjellby konstmuseum. Utställningen, som fått namnet Mellan noll och evigheten, består av skulpturer, installationer och videoverk. Titeln skrivs med siffrorna 0 och en liggande åtta, där nollan står för ingenting och den liggande åttan är ett evighetstecken.

Även här har Wretman experimenterat med vatten och speglingar. I ett av rummen har en utgröpning i golvet gjorts i form av ett cirkelformat hål som fyllts med vatten. Reflektionerna gör att hålet – som är sex meter i diameter – ser ut att vara en avgrund. Men det är förstås bara en illusion.
– Här blir man lurad. Även om man vet att det är vatten ser man avgrunden, säger han och menar att konst bygger på illusion.



Ett tema som ofta återkommer i Wretmans konst är de Buddhainspirerade gestalterna. I själva verket är det orangea avgjutningar av konstnären själv sittandes i lotusställning. En av figurerna är i naturlig storlek medan det i ett annat rum finns 36 mindre kopior av Fredrik som meditatör.
– Meditation och konst, som jag ser det, går hand i hand. Dels för den som skapar verket och dels för den som betraktar det. Det handlar om att pendla mellan det medvetna och det undermedvetna jaget och på så sätt se sig själv.

Brukar du meditera?
– Jag gjorde det på 1970–talet. För mig har konsten blivit min meditation, jag kom på att jag mediterar ju i vilket fall.
Skulpturen av Wretman som meditatör finns att betrakta på lite olika håll i landet. Sedan 2004 finns den i Viskan i Borås, men även i Umeå, Stockholm och Örebro finns kopior av den mediterande konstnären.



Just avgjutningarna av honom själv är också något som blivit lite av hans signum. Ett av verken på Mjellby är till exempel en huvudlös skulptur av honom där han står på alla fyra med huvudet i en färgburk. I ett videoverk på väggen mittemot syns ansiktet från andra sidan.
– Det handlar om att konstnären går in i konsten så att han förlorar perspektivet. Att bli ett med sitt konstverk, förintas och få evigt liv är nog alla konstnärers dröm, säger han i ett skratt.
Fredrik Wretman föddes i Stockholm 1953 och är son till restaurangmannen Tore Wretman och skådespelerskan Meg Westergren. Redan som 16–åring bestämde han sig för att bli konstnär.
– Jag upplevde någon form av utanförskap och fann något betydelsefullt i det. Att det fanns en uppgift i utanförskapet. Men det var också ett sätt att söka kontakt och bekräftelse och en önskan om att få kommunicera.
Efter humanistisk linje på gymnasiet gick han en konstutbildning på Gerlesborgsskolan i Stockholm. 1985 tog han examen från Konsthögskolan.


Från Viskan i Borås

Under 1990–talet jobbade han som lärare på Konstfack och Konsthögskolan i några år. Utställningarna har varit många under årens lopp. Mest har han ställt ut i Sverige och Norden men även i Wien, Rom, S:t Petersburg och Mexico city bland annat.
I mitten på 1980–talet började han arbeta med storskaliga installationer och har sedan dess blivit en av förgrundsgestalterna inom svensk installationskonst.

Varför gick du över från måleri till installation?
– Det finns en annan mycket mer aktiv social roll i det som passade mig bättre. I ateljén blir man lätt isolerad och avskuren från omvärlden, då är det roligare att komma ut i världen och jobba med andra människor.



Vad vill du förmedla med din konst?
– Jag vill att mina verk ska fungera som maskiner som i sin tur genererar en idé hos betraktaren, säger Wretman som till 80 procent arbetar intuitivt.
– När det är något jag inte begriper, måste jag göra det. Först i efterhand ser jag vad det handlar om.
Konstverket 0+0=8 invigdes i Nissan på nyårsafton av Halmstads kommunråd Carl Fredrik Graf och Ingegerd Sahlström.

LINDA LUNDELL

 
 

080109
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst