ANNA EGGERT

Anna Eggert



Pollenkorn, sporer, strängar av romkorn och andra organiska byggstenar i naturen. De primitiva formerna bildar utgångspunkten för Anna Eggert att i en konstnärlig process skapa egna uttryck i objekt som hon visar i utställningen Microliv.
– Det blir något annat men bär ändå spår av sitt ursprung, säger hon.
Det lilla livet runt ikring oss, i växter och varelser, är en outtömlig källa sedan många år. Anna Eggert studerar bilder i böcker och spinner vidare kring det urtida formspråket hos naturens beståndsdelar.
Ibland är gamla fossil något slags botten.
– Det handlar om fascinationen för livets mirakel.
Hon arbetar oftast i glas och skapar urgröpningar av t ex kulformer som hon kan fylla med färgat glas eller oxid och gjuta nytt glas över så allt blir en enhet. Ytan blir skrovlig men ofta slipar hon lent. Hon ställer glasskulpturerna på kvadarater av betong.

Anna Eggert

– Det är en rolig kombination.
I ett av sina objekt har hon placerat en halogenlampa.
– Det är en rolig grej jag ville testa. Det blir väldigt anorlunda om jag släcker. Den lyfter när den får ljuset inifrån.
Anna Eggert har gjort en serie av vackra fönsterglas med relief av samma små organiska former, skapade genom att göra mönster i sanden i ugnen. Hon har målat planglasen i enhetliga färger efteråt.
– Det blir bra skuggreflexer i solljuset.

Anna Eggert Från en tidigare epok av sitt skapande har hon tagit med en stor spolform med ett avlångt innanmäte, som hänger i en tråd från taket och rör sig av luftdraget.
Hon har bundit det av kvistar av björk och pil som hon plockat och sprutmålat. Det höga objektet för tanken till en kokong eller en tropisk växt ("jag såg en skumkalla med jättepistill i Botaniska trädgården…") som väntar på solens ljus och värme för att ska slå ut.
– Det är något slags fröskida, något som skyddar något.
Intresset för botanik går tillbaka till barndomens somrar på Orust där det finns bankar av skalsand med snäckskalsrester från istiden långt upp i skogen. Hon kunde hitta trekantiga veckade former som hon samlade på utan att veta vad det var.
– Det är delar av havstulpaner men mycket större än dem vi har i dag. Det fick jag veta i vuxen ålder. Jag samlade också stenar och hade enorma stensamlingar.
Anna Eggert är egentligen textilkonstnär med examen från HDK men började tidigt arbeta tredimensionellt.
– Jag hittade en trasig japanlampa med spröda tyg i Allén och gjorde något slags koja av den, pinnarna har fortsatt att följa mig. Jag tyckte det var roligt att använde dem till flätning men började prova riktiga grenar som ger mer uttryck.
I början klädde hon pinnarna med organza och andra textiler men nu finns inget kvar av det.



JAN BERGMAN

 

Galleri KC

18/10-2/11 2003