Nina Pringle – måleri, blandteknik                              
Art Venue Gallery
23/2 – 8/3 2008


JAG MÄRKER
NÄR DET BLIR
FÖR VACKERT
Nina Pringle gick från inredning till måleri
 

Nina Pringle har arbetat med inredning och design och gick Lärarhögskolan med inriktning mot bild.
Hon blev mer och mer intresserad av måleri och gick flera kurser. Hennes målningar uppvisar stor frihet och djärvhet i motivens grafiska placering på dukarnas stora vita bildytor. 

Hon  börjar med en idé och går sedan vidare, skissar för det mesta inte alls utan försöker utifrån det första intrycket hitta form och färg.
–  Det kan lyckas på en gång eller ta längre tid. Ibland får målningen helt enkelt stå på tillväxt och vänta tills jag inser, antingen att den är färdig, eller att jag upptäcker vad som måste till, berättar Nina Pringle.
– Bildernas djupverkan är viktig, även perspektiv och balans. Om motivet känns platt, får jag hitta på något annat för att fördjupa helheten.  
Flera av målningarna har bearbetats med energiskt skrapade spår, som håller ihop bildkompositionen. Andra är "dekorerade" med hela fält av minimala pärlor, i någon spelar rader av mystiska tecken över stora delar av duken. Men trots att målningarna ibland uppvisar områden i metallglänsande färg, finns där inte ett uns av effektsökeri.
– Jag märker när en målning börjar bli för "vacker", jag är hela tiden medveten om risken, säger hon.



–  Men ibland är det svårt att veta hur jag skall fortsätta och jag är inte mycket för att skissa, som sagt. Jag målar oftast rakt på, det låter mycket när jag river och krafsar i färg och duk. Till exempel vill jag kanske få fram en kontrast mellan oljans glans och akrylens större matthet. Då jobbar jag med lack, för att få vissa partier i målningen att glänsa. Men jag arbetar också med andra tekniker och färgsorter, som tusch och krita.



Hon tror att alla kreativa processer fungerar på samma sätt.
–  Jag samlar på intryck och inspiration överallt. Har du öga och sinnen öppna så kommer det till dig. Det är ett slags tillstånd då målningen bara är där; det är meditativt och ger mig ett stort lugn.
En av målningarna ser nästan ut att vilja illustrera påståendet. En flod som porlar upp underifrån, en av de bilder som kanske är litet mer föreställande än de andra, enligt hennes egen åsikt. Men det behöver inte vara en flod, kanske är det en väg eller något helt annat.

ANDERS THURESSON

 


 

080222
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst