Aino Kajaniemi
Vävda karaktärer
Textilia 23/2-18/3


LIVETS TRÅD
I FINSK SYMBOLIK
 
Aino Kajaniemi ställer universella frågor i textila bilder
 

Aino Kajaniemis bilder i textil teknik håller sig oftast till gråskalan, vilket beror på att konstnären även använder sig av teckning som medium. Att först göra dem som teckning är en nödvändighet i arbetsprocessen.

Det svartvita har också varit lagom storlek för berättelserna som Kajaniemis bilder rymmer. På senare tid har dock färgen kommit till och tillfört mer energi, vilket också lett till att storleken på bilderna vuxit i omfång.
Kvinnorna dominerar hennes textila bilder. De föreställer dock ingen särskild person utan inspirationen kommer från de bilder som passerar i det så kallade mediebruset, eller kanske från ett ansikte på sta’n.
– Även om jag bara har kvinnor i mina bilder kan även män bära på samma känslor, säger Aino Kajaniemi, som har sin bas i Jyväskylä.
–  Bilderna visar mänskligt liv. Jag är symbolist.



Över huvud taget är det fler frågor än svar i hennes bilder, och frågorna som bottnar i hennes inre spänner över många områden.
– Kanske jag diskuterar med mig själv, har frågor om livet, mina frågor om att vara mamma och fru.
– Som ung hade jag många motstridiga känslor inom mig, men jag har blivit lugnare på senare år.
En kvinna med en chimpans sittandes på sitt ben är en av bilderna som andas frågeställning rakt igenom.
– Vad är intelligens, frågar Aino Kajaniemi. Vem klarar sig bäst? Människan i sin värld, eller apan i naturen och sitt rätta element?
Hon säger att hon gillar mångbottnade bilder, och ofta får också gamla föremål inta en symbolisk roll.
– Textiltekniken är perfekt för att prata genom bilder.
Textil konst handlar ofta om olika komponerade mönster, sällan om bilder på samma sätt som Kajaniemi skapar dem. Dock finns även på Textilia prov på mönsterbaserad textil konst. Det är en bildväv, eller gobeläng, där hon hämtat inspiration från en solblekt tapet av äldre datum.



Bildvävar är också något som hon fått beställningar på från kyrkorna. Sex stycken har hon hunnit med att leverera, men så tar det också cirka 18 månader att färdigställa verket. De sakrala bilderna bär på det symboliska språket, även om det kan skilja sig från den symbolik och språk hon använder sig av i sina egna verk.
I Aino Kajaniemis barndomshem levde man efter devisen att ”tala är silver och tiga är guld”. Fem flickor växte upp med en gammaldags och lite äldre fader som inte var så mycket för att prata om dagens händelser och vedermödor. Familjen fick vara tyst när pappa blev trött. Genom teckningen och den traditionella textilslöjden fann Aino Kajaniemi ändå sitt sätt att uttrycka sig på.
– Det är naturligt för mig att jobba med textil, jag gör det ändå på mitt sätt.

KENNETH ERIKSSON

 
 

080224
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst