Ragnar Schmid  
Måleri            
Galleri Aveny  
23/2 – 9/3


ABSTRAKT MÅLARE SOM LEKER
MED IDÉER
 
Ragnar Schmid söker rytmiken i mänskliga former

 

Han gillar att leka med rum och med ytor som beskriver rum. En målning är inspirerad av Nattvarden i blickriktningar och åtbörder.
 – Det är roligt när det går som en vind genom rummet som påverkar både figurernas höga frisyrer och deras hållning, säger Ragnar Schmid.


En av gestalterna i målningen håller händerna på ett ceremoniellt vis som i en ritual. Det är en formell situation.
– Jag är intresserad av kontrastförhållanden som ständigt väver nya former. Bilden blev klar helt nyligen. Färgen har inte ens hunnit torka helt och hållet!
Han söker en påtaglig karaktär i formen. Det ger mycket utrymme åt att ha roligt.
– De går igen i alla mina målningar. När jag höll på med en av figurernas frisyr fick jag plötsligt en association till en svan. Jag vet inte varför, men bilden fick titeln "Svanen".



Figurerna växer fram ur en inre berättelse. Ett verk ger associationer till nästa och nästa igen.
– Jag arbetar tills jag känner igen den och när det går ihop med en figur som jag har sett i verkligheten, berättar Ragnar Schmid.
Hans målningar påminner om ikoner till både form och innehåll. Med expansiv vit färg mot grått och rött bygger han upp bildernas olika plan.
En sommar tänkte han sig en figur som sitter i ett tält och tittar ut i sommarnatten. Tältet är av det gamla slaget med mycket linor och öljetter överallt; en tidsbild i målningens lätt karikerande form.
– Tidigare målade jag mer naturalistiskt, nu går jag åt andra hållet. Jag håller på med ett slags roman, hämtar stoffet ur verkligheten och målar tills jag känner igen mig i min föreställning av verkligheten.



Precis som i en romanförfattares arbete kan en målning vara en scen eller ett avsnitt ur en större helhet som den där ett umgänge pågår i en lokal och en figur sitter alldeles ensam i sällskapet.
– Begreppet ´attityd´ har numera fått en ny och positiv klang, och man kan väl säga att mina figurer beskriver just detta. Sedan kan jag placera dem i ett mycket starkt, allt annat än realistiskt, ljus. Jag har också börjat jobba mer med det svarta.
En målning föreställer en liten tjock pojke som står ensam mitt i becksvarta natten. Kropp och lemmar korresponderar formmässigt i bilden, runda utbuktningar går igen och skapar en både rytmisk och mystisk helhet.
– Det finns något sorgligt i den, tycker jag.



I en annan, betitlad In the sky bar, sitter två par i en litet melankolisk stämning med oändligheten utanför.
– Jag tänkte mig Gothia Towers översta våning – en känsla av lyx och utsatthet, intimt och avlägset på en och samma gång. Figurerna är rätt roliga – de har roliga uttryck. Och så är bilden målad i svart och rött – hotfullt och pressande, en väldigt laddad bild.
Han gillar att jobba med reducerade kroppar, med för korta armar och med små uttryck.
– En del har jag hämtat från seriernas typisering, och lägger till en nyansering i förenklade figurer och deras förhållande till färgernas valör. Formen innehåller ett slags musik, men jag jobbar med saker som inte kan finnas annat än i måleriet. Det är trovärdigt men samtidigt helt otroligt.



Han söker rytmiken i frisyrer och mänskliga former.
– Det är ett slags gammalkubism som känns modern för mig. Samtidigt är det viktigt för mig med litterära associationer, som i Orpheus och Euridike i "underjorden", som är titeln på en målning, avslutar Ragnar Schmid.
– Jag leker med idéer, är en abstrakt målare med en innehållslig mening. Sedan är det en öppen fråga, om ett formelement skall tolkas som betong eller som en klang av trumpeter.

ANDERS THURESSON

 




 



080226
Copyright: ZENIT kulturtidningen i väst